Klassikerskyddet, som skyddar äldre svenska klassiker från att återges på ett kränkande sätt, är en del i den svenska upphovsrättslagen.
Martin Fredriksson – docent i Kultur och samhälle vid Linköpings universitet – har länge fascinerats av denna, något underliga och ålderdomligt skrivna, paragraf.
Nu får han 2,2 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond för att forska kring ämnet.
– Klassikerskyddet är en främmande fågel i upphovsrättslagstiftningen, säger Martin Fredriksson.
Han menar att skyddet bryter mot många av upphovsrättens principer.
– Dels är det inte tidsbestämt, som upphovsrätten är, dels gör paragrafen skillnad på verk och verk – klassikerskyddet kan endast användas mot just en klassiker, trots att lagen inte definierar vad just en klassiker är.
Ämnet är högaktuellt eftersom klassikerskydd för första gången i mars ska prövas i domstol.
Svenska Akademien har stämt Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och deras nätsajt Nordfront. Bakgrunden är att NMR publicerat dikter av författare som Esaias Tegnér, Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam.
Svenska Akademien anser att dikterna förvanskats av den nynazistiska organisationen.
Bland annat har Heidenstam citerats i anslutning till en video av terrorattentatet i Christchurch.
NMR menar å sin sida att poeterna och författarna citerats enligt god sed och att deras verk därför inte förvanskats.
Fallet är ett bra exempel på det Martin Fredriksson vill studera – nämligen vilka kulturella värden som präglat klassikerskyddet.
– Klassikerskyddet skrevs på 1950-talet. Man var orolig för att populärkulturen skulle förvanska klassikerna. Då var kommersialismen hotet, i det här fallet är det nazismen och rasismen.
Martin Fredriksson hoppas kunna bidra med nya perspektiv på hur man juridiskt kan hantera kollektiva kulturella anspråk.
I dag är det endast Svenska Akademien, Musikaliska Akademien och Konstakademien som enligt upphovsrättsförordningen kan stämma någon med klassikerskyddet som grund.
Martin Fredriksson menar att Svenska Akademien ofta värnar den sorts kultur som de själv har kunskap om – "finkulturen".
– Lek med tanken att sametinget självt skulle kunna väcka frågan och skydda sina samiska mönster med hjälp av klassikerskyddet. Jag vill öppna upp för en diskussion om vem som kan väcka talan i frågan om klassikerskyddet, säger han.