Skivsläpp. Känslorna är alltid detsamma. Glädjen när något av favoritbanden berättar att de arbetar på nytt material. Eld och lågor-reaktionen när de avslöjar releasedatumet. Den evighetslånga väntan fylld av förväntan och ständiga frågor och diskussioner med likasinnade vänner om hur albumet kommer låta. Men framförallt, när dagen D är inne och öronen äntligen kan få njuta av, förhoppningsvis, ett mästerverk.
För undertecknad del blev 2012 ett legendariskt skivreleaseår. Personligt rekord i antalet gånger jag befunnit mig i himmelriket och fått ont i magen av musikaliskt välbehag under genomlyssning av nysläppt skiva, och aldrig har jag heller haft sådan beslutsångest gällande plocka ut mina toppfavoriter. 2012 blir utan tvekan svårslaget, men 2013 har ändå goda chanser.
Året har börjat extremt bra med flertalet fantastiska releaser och vi är inte ens halvvägs genom april än. Verkligen inte illa.
Alla vet dock att dagens hårdrockmusiker, och andra musiker också, tjänar otroligt lite på skivförsäljning idag. Olaglig nedladdning har tråkigt nog blivit lika vanligt som att byta underkläder. Jag tillhör dock själv den trogna lilla skara människor som fortfarande föredrar att köpa fysiska skivor. Det finns inget bättre än att hålla en sprillans ny skiva i handen och sjunka in i trans medans den går på högvarv, känslan är oslagbar och går att jämföra med ett barns glädje på Bill & Bulls Lekland.
Ur min synvinkel är gratis nedladdning bara ett tecken på allmän snålhet och noll support gentemot bandet i fråga. Undantagsfall är nedladdning via digitala affärer, såsom iTunes, likaså en streamingtjänst som Spotify. Att musiker inte får den klirr i kassan de förtjänar på grund av den minskade skivförsäljningen går tyvärr inte att göra något åt, men för en annan lättar samvetet något oerhört när man faktiskt köpt skivan, fysiskt eller digitalt, och kanske bidragit med några slantar ändå.
Bästa albumen just nu:
Finntroll - Blodsvept
Hypocrisy – End of Disclosure
Amaranthe – The Nexus