Ett syndaflodsliknande regnande hindrade inte en formlig pilgrimsvandring till Klosterkyrkan när Carola intog den. Cirka 700 betalande fyllde bänkarna och många extraplatser.
”Naket” är alltså titeln på showen, som man kanske ska kalla den. Svårt att kategorisera är det. Naket är det dock inte. Primadonnan själv kommer in iförd en röd kreation som böljar omkring henne samt något som ser som en pälsbrämad cape. Mink?
Det är förstås den musikaliska inramningen som man velat kalla naken men även den är rätt påpälsad. Hela kvällen är en vacklande hybrid mellan missionsmöte och greatest hits-konsert.
Carola predikar en hel del – men inte vältaligt. Och så framför hon sina hits i versioner som är ganska nedtonade i och med att det endast är två – utmärkta – gitarrister som kompar. Ändå blir det alltså inte befriande naket, vilket beror på att Carola framstår som en ganska självupptagen diva framför ett altare. Och det är problematiskt att hon inte valt att verkligen satsa på att framföra sina hits rakt av utan att missionera, även om hon nu valt kyrkan som scen.
Det närmaste konserten kommer en vacker nakenhet vad gäller låtarna är faktiskt versionen av den första megahiten och genombrottet ”Främling”, som kommer redan som låt nummer tre. Den framför hon återhållet och i ett mycket lägre tempo än originalversionen. Snyggt och annorlunda.
”Mitt i ett äventyr” i en lättjazzig tappning är också fin, särskilt som många av fansen i kyrkan sjunger med, med den äran.
Carola går av scenutrymmet och promenerar sjungande i kyrkans gångar men predikar också då på ett olyckligt pekoralistiskt vis, tänder ljus och ler mot små barn.
De två gitarristerna, tyvärr uppfattade jag inte namnen, är däremot riktigt drivna.
Och de sjunger bättre än primadonnan.