Maria och Callas. Som sÄ mÄnga av de allra största slits operastjÀrnan Maria Callas mellan sina tvÄ roller. Callas Àr den firade sopranen med vÀrlden för sina fötter. Maria Àr blyg och nervös och lÀngtar kanske egentligen helst efter ett vanligt kvinnoliv med make och barn.
I den hÀr dokumentÀren framtrÀder Maria med sina egna ord, enbart gamla klipp och intervjuer har anvÀnds, stoff hÀmtas ocksÄ ur gamla brev som hon skrivit. Men det blir ÀndÄ mest Callas som bjuds. Och det Àr inte sÄ bara, naturligtvis. Hon Àr extremt fascinerande att titta och lyssna pÄ, oavsett om hon pratar eller sjunger.
Filmens stora styrka ligger i de fantastiska framtrÀdandena. HÀr bjuds generöst pÄ nÄgra av de gÄshudsframkallande paradrollerna. Vi fÄr följa henne under 1950, 60- och 70-talen frÄn olika scener och möten med pressen. Det Àr ett kul grepp med roliga tidsdokument men det blir ocksÄ begrÀnsande eftersom materialet inte Àr sÄ varierat och kÀnns vÀldigt polerat. Den tionde gÄngen en vÀlsminkad Callas stiger ut ur ett flygplan och möts med blommor och reportrar tillför inte sÄ mycket.
Hon har âproblem med nervernaâ, och berĂ€ttar i en intervju att hennes mamma och make pushade henne hĂ„rt i början av karriĂ€ren. Men den hĂ€r filmen Ă€r alldeles för artig för att man riktigt ska förstĂ„ pĂ„ vilken nivĂ„ hennes inre lidande sĂ„g ut. Om man inte redan Ă€r expert pĂ„ Maria Callas blir det svĂ„rt att fĂ„ en helhetsbild av denna komplexa mĂ€nniska och förstĂ„ varför hon ansĂ„gs vara en sĂ„dan skandaldiva. Viktiga delar av hennes privatliv utesluts, och exempelvis affĂ€ren med Onassis framstĂ„r som ganska obegriplig.
NĂ„gon borde ha berĂ€ttat för regissören Tom Volf att det Ă€r fullt möjligt att göra personliga, respektfulla och substantiella personportrĂ€tt utan att rygga för det som han verkar ha avfĂ€rdat som âsnaskigheterâ. Ett exempel pĂ„ det Ă€r Stig Björkmans helt hypnotiserande dokumentĂ€r om Ingrid Bergman, âJag Ă€r Ingridâ, som ocksĂ„ utgick frĂ„n stjĂ€rnans egna ord och utan att rygga för det mindre smickrande skapade en givande helhetsbild dĂ€r bĂ„de kvinnan Ingrid och konstnĂ€ren Bergman fick rymmas. (TT)