Plura tillbaka med helt ny föreställning

”Vad ska grannarna säga?” undrade mamma Magda hemma på S:t Persgatan i Norrköping, när en ung Per Jonsson valde en helt annan väg mot framtiden.

Klassiskt stopp. Plura Jonsson stannar gärna till för en klassiker - två stekta ägg på en tekaka - på sitt stamställe Broadway.

Klassiskt stopp. Plura Jonsson stannar gärna till för en klassiker - två stekta ägg på en tekaka - på sitt stamställe Broadway.

Foto: Fredrik Jonson

KULTUR2017-11-11 10:00

Plura bjuder på en livsresa i En man av hjärtat på Scalateatern. Han kommer in på scenen i en ljus linnekostym, hatt och med en väska full av intryck från 66 år. Drygt två och en halv timme senare har vi bjudits på en oreserverad kärlekshyllning till födelsestaden Norrköping, livsöden, dramatik, skratt och låtar ur Eldkvarns skatt.

– Jag ville göra något annorlunda än bara att stå på scenen och spela låtar. Jag var mätt på det och sökte en ny utmaning. Det här var verkligen det, säger Plura.

Det är ännu några timmar kvar till kvällens föreställning, när Plura kommer gående längs Wallingatan och slår sig ner i restaurangen – vägg i vägg med hans fasta (!) arbetsplats.

– Det var en läskig tanke först. Jag har ju alltid varit ute på vägarna och landat vid nya platser varje kväll, men nu har jag vant mig med ett och samma ställe under ett par månader.

Allt började med ett samtal från producenten och agenten Leif ”Blixten” Henriksson på Blixten & Co.

– Han hade sett en pjäs i New York med en sing- och songwriter, som satt vid en bardisk och filosoferade över sitt liv. Han blandade sina berättelser med låtar. ”Blixten” tänkte på mig, ringde och bokade ett möte, berättar Plura.

– Jag skrev säkert fem-sex manus innan vi kopplade in regissören Hugo Hansén. Han skalade bort en massa och lyckades gräva fram essensen av det hela.

En förinspelad Mauro Scocco, som också bidragit till manuset, är gondoljären och styr resan på scenen.

– Vi besöker vissa platser och pratar om olika händelser i mitt liv. Vi har en dialog, men bråkar lite också. Vi varvar det med låtar från karriären. Det är mer kända, lite okända och tre nya låtar.

Hugo Hansén var tydlig med vad han ville, när manuset skulle sättas och föreställningen formas.

”Du får inte tilltala eller bry dig om publiken!”

Hur var det?

– Det var inte lätt. Jag har ju hållit på med det i 40 år och plötsligt skulle jag inte få göra det. Det var inte alldeles enkelt. Vi hade en hel del diskussioner om det och hade en liten, lite kris före premiären.

Berätta.

– Vi testade två olika föreställningar före premiären, där jag körde en där jag talade med publiken under tiden och en med teaterlinjen. Jag var hur nöjd som helst efter den med dialogen med publiken. Det var hur kul som helst, säger Plura.

Jag kan anat ett men...

– Hugo var som ett åskmoln och tyckte vi hade förstört precis allt. Vi backade lite och skrev om en smula. Jag kan och får improvisera lite, när vi stängt av Mauro och köra några extranummer.

Plura har med sig med sonen, gitarristen och kapellmästaren Axel Jonsson-Stridbeck och hans unga kvintett på scenen. Det sprakar onekligen om spelglädjen från början till slut.

– Han är duktig. Han håller ordning på allt och ber mig vara tyst, när jag inte kan vara det. Det är kul att ha den här relationen också, säger Plura om sonen.

En man av hjärtat spelas på Scalateatern i hörnet av Västmannagatan och Wallingatan i Stockholm i drygt en månad till.

– Jag har försökt trappa ner lite med alla projekt och hade tänkt göra en resa i vår för att skriva en ny bok, men nu vill man förlänga den här föreställningen och sätta upp den i Göteborg eller Malmö under nästa år. Det kan bli några fler stopp.

Norrköping?

– Ja, jag tänkte på det. Stadsteatern skulle vara en bra scen.

Så den nya boken får vänta?

– Jag kan sakna skrivandet ibland. Det är kul. Förlaget vill att jag gör något nytt och inte bara kokböcker. Jag har väl någon talang för att skriva.

En roman?

– Nej, det verkar vara för krångligt.

Titeln på föreställningen kommer från en lång kväll, natt och morgon i Madrid tillsammans med en vän vid namn Paco.

Plura skrattar vid minnet.

– Jag och Paco hade en helkväll med mat, dryck, sång och dans på olika barer i Madrid. Jag bodde hemma hos Paco och vi hamnade, när vi väl kom hem på morgontimmarna vid hans köksbord med en flaska svensk akvavit. Paco kunde ingen engelska. Jag är dålig på spanska, men hur det än var så förklarade Paco att människan styrs på tre olika sätt – av hjärtan, hjärnan eller både ock.

– Styrs du av både lever man i ett fullständigt kaos och styrs du av hjärnan är du skittråkig... Paco avslutade med att säga att jag inte behövde oroa mig för något för jag var en man av hjärtat. Jag skrev en låt om det, säger Plura.

– Vår konversationen den morgonen skulle man verkligen velat ha inspelad och lyssnat på senare... Det hade varit något.

Plura var med i premiärupplagan av Så mycket bättre i TV4. Han var en av sju artister, som gav sig ut på okänd tv-mark på bästa sändningstid under hösten 2010.

– Jag tog bilen till gården på Gotland och tänkte ”Det blir väl ett musikprogram, som sänds framåt 23.00 på söndagskvällen. Vem kommer se det? Jag kan lika gärna vara med”, minns Plura.

Verkligheten blev en helt annan.

– När jag parkerade bilen stod världens längsta trailer, deras inspelningsbuss, redan där. Det sprang omkring en massa folk i trädgården med kameror och headset. Jag förstod absolut ingenting och undrade ”vad är det här?”.

När väl programmet, som då var TV4:s största nöjessatsning, nådde hela landets tv-soffor var succén given med drygt 1,4 miljoner tittare varje lördag.

– Vi var ute på turné med Eldkvarn i samma veva. Två program in i hösten så var hela turnén slutsåld. Vi tredubblade vår publik och vår platta Stans bästa band, som är ett samlingsalbum under de 40 första åren och släpptes i januari 2011, sålde platina.

– Det var så overkligt oplanerat. Vi var inte beredda på det. Ingen av oss var det.

Plura delade låtar och tid med Christer Sandelin, Lasse Berghagen, Lill-Babs, Petter, September (Petra Marklund) och Thomas Di Leva.

– TV4 hade svårt att få artister det första året. Skivbolagen var rädda att det skulle bli kalkon-tv, men nästa år stod de i kö istället för att få vara med.

– Att få sitta där och höra andra artister tolka sina egna låtar var själva behållningen. Petra Marklunds Kärleks tunga var varm och mäktig.

Till sist.

En fråga många funderar över om Eldkvarn, som fortfarande har en paus efter sin sista (?) konsert i Västerås den 28 november 2015. Den är enkel och kort.

Eldkvarn?

Plura nickar försiktigt.

– Vi har en lång semester.

– Jag vet inte om vi någonsin kommer att spela ihop igen. Jag hoppas det, men just nu tycker jag det här är så kul. Vi står kanske på scenen tillsammans igen om några år – om de andra vill.

...men Eldkvarn kommer aldrig vara ett avslutat kapitel?

– Eldkvarn är hela mitt liv. Jag är stolt över allt det vi gjort, att vi lyckats hålla ihop och också utvecklats genom åren i vått och torrt. Jag har alltid seglat under den flaggan, men till slut kom jag till vägs ände på något sätt. Jag var rätt mätt på att åka omkring i Sverige och spela samma låtar med samma mellansnack.

Plura delar sitt boende i lägenheten på Kungsholmen och ett lantställe vid Harpsundssjön – en dryg halvtimmes bilfärd från Norrköping.

– Jag brukar åka ner och handla då och då och försöker alltid stanna till Broadway för en klassiker – två stekta ägg på en tekaka. Jag blir aldrig mätt på den, säger han.

En man av hjärtat

Plats: Scalateatern.

Manus: Plura Jonsson.

Regi: Hugo Hansén.

Gondoljär: Mauro Scocco.

Bandet: Axel Jonsson Stridbeck (kapellmästare och gitarr) Freja Drakenberg (slagverk och akustisk gitarr), Marcus Arborelius (klaviatur) Zackarias Ekelund (trummor) och Jonatan Lundin (bas).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!