Tre starka och frispråkiga tjejkompisar, en ensamstående mamma, staden Motala och alldeles för många otrogna män. En blogg där dräggiga krogragg hängs ut. Rykten som sprids i ljudets hastighet. Den 28 september släpps boken Kalla mig Amanda, en feel good med riv.
– Det skriker tjejbok om den. Jag vill göra läsarna jävligt kåta och glada, skämtar författaren Josefine Sandblom.
Någon självbiografi är det inte. Själv har Josefine Sandblom levt med samma man i sexton år, en relation som skiljer sig markant från huvudkaraktärernas flyktiga och ofta misslyckade eskapader.
– Men jag lyckas alltid hamna i sällskap med härliga tjejer, som tar för sig och som inte tänker så mycket på vad andra ska tänka. Som sköter sitt eget, helt enkelt.
Genom åren har hon haft flera vänner som gått på nitar till höger och vänster.
– Ibland får man leva genom sina vänners berättelser. Jag har snappat upp lite här och lite där, sen blandat ihop det med fantasi. Historien är helt fiktiv, även om trion är mina vänner i ett nötskal, berättar Sandblom.
Skrivandet har alltid varit viktigt. Faktiskt så var det just pennan som tog henne till Motala, för 17 år sedan. Hon pluggade två år på Bona folkhögskola, men releasefester och bokkontrakt skulle dröja.
– Jag gav ut några böcker själv och recenserade andras verk, men tjänade inga pengar utan fick bara en massa böcker. De manus jag skickade blev refuserade, något jag kan förstå när jag läser dem i efterhand. Samtidigt så hade jag aldrig slutat skriva ens om Kalla mig Amanda blivit refuserad, skrivandet är mitt största intresse.
Men den Motalabaserade boken blev inte refuserad, tvärtom. Det var förläggaren själv som hörde av sig till Josefine Sandblom och önskade få läsa det hon skrivit.
– Det kändes så bra! Det är en väldigt svår process att bli utgiven på förlag idag, de stora drakarna ger bara ut enstaka debutanter per år. Jag har kämpat för det här i så många år och så plötsligt släppte allting.
Även om det tog lång tid att bli utgiven, så gick det snabbt att skriva boken. Josefine Sandblom stängde in sig i sin skrivgrotta när hon blev arbetslös. En månad senare var manuset klart.
– Jag visste om att jag skulle bli arbetslös när Autoliv lade ner, så jag skippade semestern för att kunna ta en skrivmånad. Hela januari så köttade jag, kapade alla sociala kontakter och bara skrev.
Medan Kalla mig Amanda testlästes så skrevs också en uppföljare.
– Och den kommer ut i mitten av nästan år.