Klimatdebatten hamnar ibland på underliga vägar. Ett ord som kan te sig besynnerligt är klimatförnekare. Det syftar ju på någon som sprider uppfattningar om klimatet som står i strid med rådande forskningsläge. Det vill säga någon som framför påståenden som – i olika varianter – går ut på att människans klimatpåverkan är liten, eller obefintlig, eller i vart fall oproblematisk.
Det finns mycket att säga om.
Men i det här sammanhanget kan man fundera på själva ordet klimatförnekare. En invändning skulle kunna vara att det träffar fel; det handlar ju inte om att förneka att det finns ett klimat. Såklart. Men kritiken bortser från att ord inte alls behöver tolkas så bokstavligt. Invändningen är väl snarare ett medvetet försök att missförstå.
I själva verket är ordet en rimlig förenkling för att fånga in den ganska brokiga skaran som åsyftas.
En mjukare variant är klimatskeptiker. Men den är mer förrädisk i sin glidning. Personerna i fråga vill gärna att det ska se ut som om två likvärdiga synsätt står emot varandra. (Varav den ena "tystas ned", men det är en annan underlig historia.)
Bättre än att prata om vad olika människor tror vore förstås att prata om klimatet i sig. Men innan vi är där är nog klimatförnekare det bästa alternativet för att beskriva förnekelsen i fråga.
Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostmedia.se