Det här är vad jag lärt mig under min vistelse i Motala och Vadstena. Jag jobbade på MVT i somras och påbörjade en andra sejour i november.
*Jag har lärt mig en del om uttal. En kollega på redaktionen har försökt att träna mig i sin språkskola. Jag har lärt mig att säga ”Vasstena” istället för mitt stockholmska ”Vadstena”. Rätt sätt att uttala Motala blir nog svårare.
*Jag har lärt mig en del om Motala som en riktig pizzastad. Efter att ha bott de två första månaderna nära Pizzeria Napoli har jag lärt mig att spenat på pizza är en helt briljant idé. Mycket gott. Att de dessutom har grön pesto som dressing till sina sallader gör ju inte saken sämre. Flera tummar upp till den pizzerian. Även pizzeria Champs Elyssés förtjänar kredd för sina alltid goda och stora pizzor och sallader, där jag ibland handlar på lunchen.
*Jag har lärt mig att bostadsbrist inte enbart är kopplat till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Blev väldigt förvånad när jag insåg att det var så svårt att få tag på en lägenhet i det mindre Motala. Det hade jag aldrig kunnat ana.
*Jag har lärt mig att gå på speedway är riktigt roligt. Speciellt om man sitter precis vid banan och det sprutar grus och lera på en så fort förarna kommer in i kurvan.
*Jag har lärt mig att lokaljournalistik är fantastiskt roligt. Att ena dagen få göra en tung nyhet om nämnder i kommunen till att nästa dag få klappa gulliga angorakaniner är en variation som är få förunnat.
*Jag har lärt mig att det går att fördriva mycket tid genom att läsa. Mitt sociala umgänge är naturligtvis kvar i Stockholm. Under tiden i höst har jag läst sångaren Morrisseys självbiografi.
*Jag har lärt mig att ordvitsar är en humorform som kan uppskattas väldigt olika på redaktionen.