I en video på YouTube lade han ut texten ytterligare om förgiftat dricksvatten, statliga spioner, och Aristoteles episka lögn.Jag som alltid trott att han var som en av oss, att vi delade samma verklighet.
Presidentvalet ger mig samma känsla. Vissa av oss lever i ett universum, de mest hängivna Donald Trump-anhängarna i ett annat.
Jag vet självklart att det finns vedervärdiga människor. Jag vet att det finns människor som skiter i alla utom sig själva, sprider hårresande konspirationsteorier, ljuger ohämmat, spyr galla på dem som inte knäböjer av beundran, och luftar första bästa vansinnighet som dyker upp i huvudet. Men jag visste inte att de kunde bli USA:s president.
Jag visste inte att det fanns folk i min närhet‒vänner, grannar, och släktingar‒som kunde offra allt vad anständighet och principer heter för att rösta på den amerikanska vitmaktrörelsens nya kelgris. Och då tillhör jag ändå inte dem som dömer ut varje republikansk presidentkandidat som det största hotet mot mänskligheten.
I deras universum är det dock jag som är blind och Hillary Clinton en djävul. Deras sanning är orden som lämnar Donald Trumps mun. Strunt samma om han motsäger sig själv inom en timme. Allt är medias fel. Istället har de hittat sin egen bibel i Trumps gapiga hejarklack av radiopersonligheter och alternativmedier som pumpar ut teorier från yttre rymden (“Michelle Obama är en man!”) och nyheter från en dystopisk värld.
Varför har jag inte fattat att USA är på väg mot avgrunden och bara guden Trump kan stoppa förfallet? It will be amazing. The best. Believe me.
Och jag är faktiskt inte okänslig inför vissa av de frågor som ger kulten Trump bränsle. Jag förstår att vita amerikaner som själva lever i samhällen decimerade av industriflykt och drogmissbruk inte har mycket till övers för demokraternas tjat om “white privilege”. Jag är likaså trött på den växande skara kränkta personer som med den politiska korrektheten som vapen svingar vilt mot yttrandefriheten. Jag räds också islamisk terrorism och tycker med en blick på Sveriges migrationshaveri att idén med att sätta Amerika först inte är helt fel.
Men jag är inte naiv nog att tro att en narcissistik bedragare med sämre impulskontroll än min 3-åring kan göra ett skvatt åt saken.
Klockan halvfyra på morgonen, med 39 dagar kvar till valet, gick Trump till attack på Twitter mot Alicia Machado, en före detta Miss Universum som sagt att Trump kallat henne “Miss Piggy”, ett uttalande som Hillary Clinton tog upp under presidentdebatten. Innan USA ens hann vakna brölade Trump:
“Hjälpte skurken Hillary den vidriga Alicia M (kolla in hennes sexvideo och förflutna) att bli amerikansk medborgare så hon kunde användas i debatten?”
Välkommen till Trumps underbara universum.
Häromveckan, när jag letade efter Trump-anhängare att intervjua för ett reportage, bad jag att få närvara vid en fundraiser för områdets republikanske representant till delstatskongressen. Först blev svaret ja men sen ringde telefonen igen. Inbjudan hade dragits tillbaka. Mina frågor om presidentvalet kunde göra folk obekväma. Och, visst, jag förstår. Det är jobbigt att förklara att jorden är platt för den icke invigde.
Min kollega fick för övrigt sparken och uppmanades söka psykiatrisk vård. Jag önskar jag kunde ge samma råd till Trumps supportrar.
Men jag vet ju att på Trump-feber biter varken fakta eller mediciner.
är frilansjournalist bosatt i USA och uppvuxen i Åby utanför Norrköping