För några år sedan gjorde jag en reportageserie som hette ”Låna Carina”. Under en arbetsdag testade jag ett yrke och skrev sedan om mina erfarenheter.
Jag var sopåkare, barnmorska, affärsanställd, riksdagsledamot, narkosläkare, långtradarchaffis och en hel massa annat.
Förutom att det var kul att få inblick i andras vardag slog det mig hur det ofta det är de små, små detaljerna som avgör om arbetsdagen flyter på fint eller kantas av extraarbete, ont i kroppen och irritation.
Detaljer som har med andra människors beteende att göra.
Som sopåkare sparade det mig massor av tid och steg om soptunnan var placerad som den skulle, vid vägen och rättvänd, med hjul och handtag vända utåt. Om den dessutom innehöll väl knutna påsar och inte en massa löst bråte som for ut över hela marken när jag vände ned den i sopbilens kvarnar, blev jag ännu gladare.
Som affärsanställd ägnade jag massor av tid åt att flytta kyl- och frysvaror från platser i affären, där kunder lagt dem när de plötsligt ångrat sig. Fläskfilé bland grillbriketterna. Yoghurt bland strumporna. Ost i smågodiset.
Som långtradarchaffis stod det klart hur oändligt mycket smidigare trafiken flöt om andra trafikanter använde blinkers i rondellerna så att jag visste vart de var på väg och slapp bromsa in alla ton i onödan.
Sedan min prao i mataffären finns det en sak jag alltid gör: Jag vänder matvarornas streckkoder mot mig själv, alltså mot skannern som är placerad mitt emot kassören.
Hur många tusentals onödiga lyft- och handledsvridningar måste inte en kassör göra under en arbetsdag om alla lägger sina varor huller om buller?
Om jag genom att använda hjärnan när jag lägger upp min mat kan motverka att kassören får livslånga belastningsskador så ska jag förstås göra det.
Vända kappan efter vinden är många bra på. Nu är det dags för något bättre: vända koden mot kappan.
På Handels initiativ gjorde Arbets- och miljömedicin syd i Malmö nyligen en studie för att jämföra arbetssituationen för en elektronförsedd kassör om varorna var rättvända kontra felvända.
Resultatet var solklart. Belastningen blev oerhört mycket mindre när kassören slapp vända varenda vara rätt. Handleder, huvud och armar fick bättre positioner.
Varje gång kassören var tvungen att vända en vara rätt, med armarna upphöjda en bit i luften utan stöd, måste musklerna i skuldrorna och nacken jobba för att behålla rätt position. Det leder till stor risk för besvär, smärta och i värsta fall sjukskrivning.
Enligt kassören Dennis Svensson Dufva på en matbutik i Malmö är det bara fem procent av kunderna som lägger varorna rätt.
Nog är det uselt, så säg?
Kom igen alla, låt oss börja vända koden mot kappan!