Jag skakar i mina grundvalar. Vem hade kunnat ana att en oförarglig tant på 55 år, i en mellansvensk trevlig kommun, skulle väcka sådan upprördhet?
Förra veckan intervjuade jag Mathias Risberg, en Jesus-hippie, som liftar omkring i världen. En drogfri vagabond och naturist som vill sprida kärlek och tillit.
En knäppgök? Ja kanske det, men vad vore världen utan sådana? Dessutom gör han inte en fluga förnär, och nog är det lite fascinerande med en ung människa som vänt hela konsumtionssamhället ryggen?
Med sig i bagaget har han foton på sig själv, naken i naturen, häftade på en enkel träram. Det finns bara ett exemplar av varje. Ibland säljer han tavlorna, ibland ger han bort dem. Jag fick en.
Den är en aning svårplacerad måste jag erkänna, men jag kan ju inte bara slänga den. Den är en present från en av de mest udda filurer jag träffat och presenter kan man inte bara kasta. Den blir ju ett kul minne.
Hem till Gubben vågar jag inte ta den och här på redaktionen finns ingen vägg i min närhet. De flesta väggar är dessutom redan upptagna av målningar och fotografier. Jag kan inte gärna prångla in den på fotoväggen med hela raddan av Correns chefredaktörer, ända sedan begynnelsen.
Eftersom det inte direkt hör till vanligheterna att jag får nakenbilder av dem jag intervjuar, eller av någon annan heller för den delen, gjorde jag en statusuppdatering på Facebook. Jag publicerade bilden och skrev något i stil med ”Ja, nog har man ett intressant jobb alltid. I dag fick jag en nakenbild av en Jesus-hippie som jag intervjuat”.
Det skulle jag inte ha gjort. Morgonen därpå hade jag fått ett skarpt formulerat meddelande från Facebook. Fotot hade tagits bort eftersom det strider mot Facebooks regler. Jag uppmanades gå igenom samtliga mina bilder för att plocka bort fler eventuella snoppar samt kryssa i en ruta för att bedyra att ofoget inte kommer att upprepas.
Jag skrev tillbaka att jag är journalist och kanske kunde få göra en telefonintervju om Facebooks nakenregler och hur de resonerar, eftersom en del unga tjejer har profilbilder som ser ut att vara hämtade från porrfilmer, samtidigt som ett konstnärligt naturfoto, där en liten slak snopp ingår, bedöms väcka anstöt. Inget svar. Jag försökte ringa till Facebook i Sverige. Helt omöjligt. Jag försökte hitta en mejladress till dem. Lika omöjligt. Som att bli uppläxad av, och därefter försöka föra en dialog med, Gud fader själv.
Jag tog en ny bild på tavlan, den här gången med en post-it-lapp över Jesus-hippiens snopp. Och se, den bilden fick ligga kvar. Men vad gör jag av tavlan? Jo, nu vet jag. Den ska få hänga på dasset, bredvid hönshuset. Mellan Gustav VI Adolf och ett ungdomsporträtt på Silvia. Rojalist och naturist, sida vid sida. Så får det bli.