Svar till
Joakim Bierfeldt, MVT den 9 april.
I Motala har redan Bostadsstiftelsen Platen gått i första ledet när det gäller byggnation och har i alla tider haft ett gott sammarbete med de styrande kommunalpolitikerna och lyssnat på vad de haft för önskemål. Man har i de flesta fall varit överens. Vad skulle det bli för skillnad om stiftelsens styrelse i stället skulle bli en bolagsstyrelse, som insändarskribenten Joakim Bierfeldt (J.B) förespråkar? Samma politiker skulle tillsätta styrelsen oavsett bolagsform. Jag är verkligen tillfreds med att jag en gång i tiden lyckades hindra en bolagisering av Platen. Och lyckades med att den förmögenheten som finns i Platen stannade hos dem som byggt upp den; nämligen Platens hyresgäster. Tvärtemot vad J.B. förelår kan det inte vara rimligt att Platens hyresgäster genom hyran ska dela ut pengar till till kommunen, och ska, som J.B förespråkar, användas till offentliga investeringar. Och där nämner han som exempel skolor eller hallar. Även Platens hyresgäster betalar skatt till offentliga investeringar. Varför ska de betala skatt två gånger? För det blir följden eftersom bolaget enligt J.B.ska dela ut pengar till kommunen. Och dessa pengar måste komma någonstans ifrån; nämligen genom hyresuttag.
Bostadsstftelsen har genom åren gått i första led genom sin byggnation och där har också andra fastighetägare varit delaktiga. Att vi under en tid inte haft ett bostadsbyggande beror nog inte på om stiftelsen hade varit ett bolag, utan snarare på byggkostnader och med dem de höga hyror som detta medfört.
Nu påstår jag inte att J.B.som fastighetsägare förordar högre hyror för Platens hyresgäster enbart för att själv då har möjlighet att öka sina hyresgästers hyror då de flesta privata fastighetsägare sätter sin hyror efter allmännyttans.