Varför satsar vi inte mer på proaktiv hälsa?

De informationskanaler som vanlig reklam använder kan med fördel användas även för hälsohöjande kampanjer, menar insändarskribenten.

Ohälsan ökar i samhället. Ett färskt exempel är barns övervikt i Europa som WHO betecknar som en pandemi, menar insändarskribenten.

Ohälsan ökar i samhället. Ett färskt exempel är barns övervikt i Europa som WHO betecknar som en pandemi, menar insändarskribenten.

Foto: Anders Wiklund/TT

Insändare2022-06-16 16:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi ser allt fler larmrapporter om ökning av ohälsan i samhället. Ett färskt exempel är barns övervikt i Europa som WHO betecknar som en pandemi. I Sverige ökar självmord bland kvinnor 15–44 år, liksom psykisk ohälsa bland barn och unga. Därtill utgör folksjukdomarna det stora hälsoproblemet. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Över 60 000 svenskar insjuknar i cancer varje år och över 500 000 personer har diabetes. 

I en rapport “Stuprörstänkande gör samhällets kostnader för ohälsa onödigt höga” (2011) uppskattades den totala kostnaden för sjukdom år 2008 till 823 miljarder. Här ingår även förlorade inkomster för både företag och enskilda. Oavsett om siffran är gammal så visar den på extremt höga kostnader för ohälsa i Sverige.

En stor del av dessa kostnader skulle kunna undvikas om vi hade investerat i proaktiv hälsa. Det handlar om hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, undvikande av rökning och alkohol, en god arbetsmiljö och ett meningsfullt liv. Borde inte detta vara den mest lönsamma investeringen Sverige kan göra över huvud taget? 

Det kan väl knappast uppfattas som provocerande att skapa insikt om hälsofrågor? Alla tjänar på bättre hälsa och vi kan bli ett viktigt föredöme internationellt. De informationskanaler som vanlig reklam använder kan med fördel användas även för hälsohöjande kampanjer. Vilket politiskt parti vågar anta denna utmaning?