Under de senaste 50 åren har landsbygdsbor fått vänja sig vid att se sin samhällsservice monteras ned för att se sina skattepengar användas ”mer effektivt” inne i tätorterna.

Med jämna mellanrum under årens lopp har vi lärt oss att Österstad skola skall läggas ned till exempel 2003 och 2019 för att nämna några tillfällen i närtid. Nu är det dags igen.

I vintras fick vi veta från de styrande i Motala att det fanns ett antal argument för att lägga ner Motala kommuns senast byggda skola, det vill säga den som inryms i de modernaste skollokalerna kommunen kan uppbringa då ingen annan skola är helt nybyggd efter början på 90-talet. Efter diverse protester tillsattes en utredning/förstudie. Denna förstudie skall nu ligga till grund för politikernas beslut om att eventuellt avveckla ytterligare skolor/förskolor på landsbygden. I förstudien hänvisar man till bildningsförvaltningens pedagogiska ramprogram. Detta skall utgöra en ”hjälp att skapa enheter med goda lärmiljöer inom förskola och skola vid nybyggnationer, renoveringar och ombyggnationer”. 

Då det enligt studien uppenbarligen finns problem inom Motala kommuns skolor med trångboddhet, undermåliga lokaler, eftersatt underhåll med mera, så undrar jag var det står i det pedagogiska ramprogrammet om skolor som redan uppnår ”goda lärmiljöer inom förskola och skola” som faktum är i Österstad skola? 

Hur kan det rimligtvis bli en bra fungerande verksamhet om en redan trångbodd skola ska ta emot elever från ännu en skola? När det redan står en väl fungerande skola 5 kilometer bort utan renoveringsbehov och med möjlighet att ta emot fler elever och som dessutom bedriver en utomordentlig pedagogisk verksamhet? 

Om man i stället gör om och utökar skolans upptagningsområde och således får fler elever som enligt närhetsprincipen tillhör Österstad skola får man ett ökat elevantal på Österstad skola, samt luftigare på övriga skolor. Kostnadsmässigt spelar det ingen roll vilket håll bussarna åker. I dag är upptagningsområdet ritat på kartan nästan utanför Österstads östra kant. Med ett enkelt penndrag lite längre åt höger på kartan skulle skolans upptagningsområde öka. Fler elever skulle få närmare till skolan då de bor närmare Österstad i dag men hamnar längre bort i Fornåsa med dagens geografiska upptagningsområde och fler elever skulle få möjligheten att under sina första år i grundskolan få vara del av den fantastiska gemenskap och trygghet Österstad skola ger sina elever!

"Förälder med barn i landsbygden"

Svar från Motala kommun:

2021 beslutade kommunstyrelsen i Motala kommun om start av förstudie av skolområde Borensberg och område öst grundat på tidigare genomförd behovsanalys. Huvudfokus i förstudien har varit grundskolan. Förstudiens utgångspunkter är ett politiskt beslutat ramprogram som anger ingångsvärdena för en framtida organisation av grundskolan.

Skolans inriktning ska vara flexibel i förhållande till demografin och lokalerna ska ge förutsättningar för en god organisation för elever, lärare, rektor, vaktmästeri, kost och städ. De ska också kunna organiseras ur ett trygghetsperspektiv. 

Effekterna som man önskar av en sådan organisation är följande: Ökad måluppfyllelse, kollegialt lärande, likvärdig skola samt ökad trygghet och kontinuitet. Målet måste alltid vara att optimera elevernas kunskapsresultat.

Med detta i ryggen så tar vi nu nästa steg på vägen till att skapa en bra skola för alla barn i Motala kommun. Vi politiker har bjudit in till medborgardialog där vi vill lyssna in medborgarna på landsbygden så de kan uttrycka sina tankar och åsikter kring våra skolor i Klockrike, Fornåsa och Österstad. 

Därefter får vi samla alla parametrar för att fatta ett politiskt väl underbyggt beslut.

Charlotte Widegren (M), ordförande bildningsnämnden Motala kommun