Bildningsförvaltningen debatterar flitigt för att större enheter är kostnadsbesparande och minskar risken för personalneddragningar. Men vad säger forskningen om hur skolans storlek påverkar elevernas resultat och psykiska hälsa?
Först och främst vad är kostnadseffektivitet? Att bara se till lokalkostnader är, enligt mitt tycke, ett för snävt perspektiv. Det är även för enkelspårighet ur såväl ett kommunalt som ett samhällsperspektiv, inte minst eftersom Motala våndas över hög skolfrånvaro och försämrade skolresultat, faktum är att allt färre elever i Motala går ur årskurs nio med behörighet till gymnasiet.
En sak är däremot säker, varje elev som inte går ut årskurs 9 med godkända betyg och därmed inte får en plats på ett gymnasieprogram riskerar utanförskap, vilket i förlängningen medför skyhöga samhällskostnader. Godkända betyg är därför en viktig parameter när ekonomi diskuteras. Underkända betyg och hög skolfrånvaro hänger ofta ihop, därför är kommunens satsning på att öka närvaron i skolan mycket riktig och mycket viktig. Men ökar sannolikheten för högre närvaro med större skolenheter, vad säger forskningen?
Vad som är en lämplig storlek på skola har beforskats flitigt sedan 1960-talet. Det som forskningen påvisat är att ju större skolenheter desto ökad risk för att känslan av samhörighet och tillhörighet går om intet. Att känna samhörighet är en viktig faktor för välmående och psykisk hälsa. De flesta av oss är medvetna om att våra barn och unga mår allt sämre, med följden att köerna till BUP och barnhälsan blir allt längre. Ju yngre eleverna är desto viktigare verkar mindre skolenheter vara. Värt att notera är att forskningen visar att mindre skolenheter är mer gynnsamt än större, ett resultat som bidragit till att Bill och Melinda Gates stiftelse satsat flera miljarder kronor på investeringar i etableringar av mindre skolenheter.
Mot ovanstående bakgrund är det intressant att veta vilka andra parametrar bildningsförvaltingen beaktat än lokalkostnader?
Vilken skolstorlek är mest gynnsam för:
Elevernas resultat?
Elever med beteendeproblematik?
Elever med inlärningssvårigheter?
Att minska risken för avhopp i grundskolan?
Psykiskt välmående bland eleverna?
Hur påverkar omorganisationen trivseln bland medarbetarna? Hög personalomsättning är förenat med omfattande kostnader, ineffektivitet och skapar otrygghet hos barnen.
Sist men inte minst, hur ska den tilltänkta omorganisationen bidra till att Motala kommun blir en attraktiv arbetsgivare, det är redan idag mycket svårt att tillsätta vissa tjänster, exempelvis specialpedagoger. Min gissning är att det är långt mycket viktigare för skolresultaten och närvaron att vara en attraktiv arbetsgivare än att öka storleken på skolenheterna. Lyssna därför på alla de som dagligen sliter och kämpar med våra barn och unga, pedagoger, skolledare och elevhälsa.
Ska omorganisationen lyckas krävs att beslutsfattare och tjänstemän beaktar och redovisar andra faktorer än lokalkostnader. Framgångsfaktorer inom skolan är resurstäthet och tidiga insatser, detta har många skolledare och forskare enats om både förr och nu. Därför bör även mer långtgående organisatoriska frågor belysas innan beslut om skolenheternas framtid fattas.
Låt inte den tilltänkta omorganisationen bli ännu en quick-fix, för sådana är ofta vare sig lönsamma eller lyckosamma.
Sophie Joelsson, mamma, ekonom och beteendevetare