Är det verkligen sant? Definitionen av en slav är att denne kan ägas och användas för tvångsarbete. Men vad innebär det? Kan det vara så att uttrycket tvångsarbete i sig innebär ägarskap, även om man inte betalat pengar för slaven? Våra kläder sys mestadels av asiater som tjänar mindre än några dollar om dagen. Detsamma gäller huvuddelen av våra Ikea-möbler, byggvaruhusprodukter, mobiler, datorer, hushållsmaskiner, kontorsartiklar och så vidare. Listan är lång och motsvarar en hög andel av allt vi konsumerar. Har dessa arbetare, som ibland låsts in i fabrikslokaler, någon större valmöjlighet? Knappast. Det finns inga andra jobb i deras länder. Närmare definitionen på tvångsarbete kommer man inte. På så sätt kan svenskarna maximera sin levnadsstandard per BNP-krona. Låt oss titta på vad som händer inom Sverige. Vem tömmer våra sopor, driver restauranger och gatukök, städar smutsiga golv, sköter gamla och handikappade, klipper hår, vaktar hem och företag, kör taxibilar, sopar gator, kontrollerar biljetter? Dessa jobb ratas av de flesta svenskar varvid invandrarna indirekt blir tvingade att utföra dem. Teoretiskt finns valfrihet men praktiken är mycket mer problematisk. Slutsats - borde inte vi svenskar begrunda vår moral djupare?
Sveriges höga levnadsstandard bygger på slaveri
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.