Men det är inte första gången vi drabbats av pandemier, tyvärr har varken samhällsplanerare eller ansvariga politiker lärt sig läxan. Sänkta skatter har prioriterats på bekostnad av sjukvården och civilförsvaret. Man kan fråga sig hur till exempel inte ens sjukvården haft tillräckligt med skyddsutrustning, när staten borde sett till att skyddsutrustning fanns till hela befolkningen.
Visst handlar det om kostnader, men hur hög blir notan för uteblivna skatteintäkter och merkostnader i form av en hårt pressad sjukvård, för att inte tala om dödsfall och lidande. En enkel åtgärd som ansiktsskydd hade kanske dämpat pandemin till den grad att liv kunnat räddas och sjukvården inte behövt överbelastats.
Det talas mycket om ansvar i den politiska debatten, men det verkar inte gälla statsmakten. Att civilförsvaret inte hade skyddsutrustning att dela ut till befolkningen är skrämmande.
Det vi ser nu är resultatet av en lång tids likgiltighet och inkompetens. En låg statsskuld har prioriterats framför medborgarnas säkerhet, populära skattesänkningar som valfläsk har haft sitt pris som vi nu alla kommer att få betala. Det är lätt att vara efterklok, men hur många medborgare hade valt att avstå från till exempel jobbskattebidraget för att istället få bättre vård och skyddsutrustning?
Kanske blir det nästa stora valfråga, eller så väljer våra politiker att låta saken falla i glömska när pandemin gått över, det har fungerat bra tidigare.
JM Andersson