I en ledarartikel den 15 mars skriver Motala & Vadstena Tidning om de risker som finns om Sverige skulle bli ett kontantlöst samhälle. Bland annat nämns att ett kontantlöst samhälle är sårbart i krissituationer, att digitala tjänster kan utsättas för överbelastningsattacker och att digitala betalningar kan innebära intrång i den personliga integriteten.
Vi på Bankomat är vi i grunden positiva till digitaliseringen av betaltjänster. Samtidigt delar vi den problembeskrivning som görs i ledarartikeln. Kontanter är fortfarande ett viktigt betalningsmedel för många, inte minst för personer i digitalt utanförskap. Och om de digitala betalsätten skulle slås ut i en krissituation är kontanter fortfarande den enda säkra lösningen.
Tyvärr ser vi att stora delar av kontanthanteringen i samhället – som en följd av minskad efterfrågan från konsumenterna – har monterats ner i snabb takt. Allt fler butiker, restauranger, bankkontor och andra privata aktörer slutar att hantera kontanter.
Mot den bakgrunden antog riksdagen för en tid sedan en ny kontantlag, som trädde i kraft den 1 januari i år. Lagen innebär att sex av Sveriges största banker ska se till att privatpersoner inte har för långt från hemmet till närmaste ställe att ta ut kontanter.
Motala & Vadstena Tidning anser att det är ett bra initiativ, men från Bankomat anser vi att lagen bygger på ett grundläggande feltänk om att det är privata aktörer som ska ansvara för kontanthanteringen. Det borde tvärtom vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer.
Konkret bör staten genom subventioner och andra incitament stimulera butiker, restauranger och andra privata aktörer att vilja hantera kontanter. Det är det enda hållbara sättet att se till att de människor som vill eller behöver använda kontanter också har möjlighet att göra det.