I MVT 25/10 propagerar representanter för Naturskyddsföreningen att skogen skall försvaras och att ytterligare avsättning till nya naturvårdsområden görs. I praktiken en konfiskering av privat skogsmark.
Det finns säkerligen områden som är värda att bevara men man måste nog tänka sig för mer än en gång innan man gör det med tanke på vilken betydelse skogen har för Sveriges välfärd. Sverige har cirka 23 000 hektar skog varav drygt hälften redan är miljöcertifierad. Det innebär bland annat att de skogsägare som går med på certifieringens krav förbinder sig att avsätta minst fem procent av sin skogsareal till miljöfrämjande åtgärder. Som exempelvis lämna områden kring bäckraviner orörda, inte ta skog på strandnära områden, på sikt avsätta fem procent till lövskog och lämna höga torrstubbar i hygget. Detta är spritt över hela Sverige.
Totalt alltså 2,5 procent av Sveriges skogsareal. Lägger man till åtagandet att lämna lövträd kan man lägga till ytterligare 2,5 procent. Till detta kan läggas alla naturreservat som gjorts. Cirka 4,5 miljoner hektar.
Certifieringen görs på frivillig väg. Det kommer att bli svårt att lagstiftningsvägen åstadkomma samma sak med naturreservat utan att det uppfattas som ren konfiskering. Lagstiftning och tvingande åtgärder är lätt att ta till men är enligt min mening inte bra eller effektivt. Det vore bättre att få förslag på hur frivilligheten skall öka, exempelvis statliga bidrag till dem som avsätter en del av sin skog till miljöändamål. Södra Skogsägarnas mål är att minst 70–80 procent av deras medlemmars skogsareal skall miljöcertifieras och det skall ske på frivillig basis.