Matpriserna har stigit kraftigt. Men genom att tÀnka verklig kundnytta kan kostnader sÀnkas vilket möjliggör att sÀnka matpriserna. De stora kedjorna satsar betydande pengar pÄ att hela tiden ta fram nya erbjudanden som presenteras i reklamblad och annonser. Det mÄ vara rabatter men över tid förlorar vi konsumenter, för handlarna mÄste höja grundpriserna för att tÀcka kostnader för att ta fram erbjudandena och reklam. Jag har i mÄnga Är engagerat mig för konsumentkooperationen. Konsumentkooperationen startade ju med syfte att tillhandahÄlla bra varor till lÀgre priser. HÀr har kooperationen förbÀttringspotential genom att ta tillvara sin styrka som medlemsÀgd organisation. Kooperationen kan gÄ före och sÀnka kostnader och matpriser. Det genom att ta bort de stÀndiga, konstgjorda och kostnadsdrivande erbjudandena med tillhörande reklamblad och annonser. Konsumentkooperationen kallar en del erbjudanden: "medlemspriser" men de medför pÄ samma sÀtt ökade kostnader för att bÄde ta fram medlemsvarorna och informera/annonsera om dem. Kooperationen borde i stÀllet efter medlemskortsregistrering göra prisavdrag pÄ de varor som medlemmen sjÀlv vÀljer att köpa. Det skulle ge verklig konsumentnytta.
Att ha öppet pÄ kvÀllarna kostar, för dÄ har butikspersonalen, med all rÀtt, hög ersÀttning. SÄ varje butik borde se pÄ varje timme öppet pÄ kvÀllen. Motsvarar den extra kostnaden och dÀrav höjda matpriser, konsumentnyttan? Kanske kan ett alternativ vara att minska kvÀllsöppettiden under nÄgra kvÀllar i veckan. Till exempel som biblioteken gör att stÀnga tidigare pÄ fredagar, lördagar och söndagar. Det samtidigt som butikspersonalen fÄr vara ledig pÄ kvÀllarna. Det minskar kostnader som kan komma konsumenterna tillgodo genom sÀnkta matpriser.
Vi lever i ett samhÀlle dÀr vi Àr beroende av varandra. Vill man ha en vara mÄste man betala för den. Annars blir det en kostnad för butiken som mÄste höja matpriserna för att tÀcka förlusten. Butiksstölder med höjda matpriser drabbar sÄledes de med svag ekonomi sÀrskilt hÄrt.
Med stöd i hÀlsoforskningen, som den nya stora brittiska studien om ultraprocessad mat, publicerad i The Lancet med 197 426 deltagare under 9,8 Är, vore det önskvÀrt, för att stÀrka folkhÀlsan, att sÀnka skatter och avgifter pÄ alla livsmedel som inte Àr ultraprocessade. Det kan finansieras genom höjd skatt pÄ, för folkhÀlsan negativt, ultraprocessade produkter. Det sammantaget sÄ att skatteförÀndringar inte ökar inflationen. Om man gör en jÀmförelse: alkohol och tobak beskattas ju högre. Med sÀnkta skatter och avgifter pÄ riktig mat fÄr alla möjlighet att vÀlja lÀgre matpriser.
Ingemar Ăstlund,
studerande folkhÀlsovetenskap