Vad innebär folkstyret? Det kan omöjligen stanna vid valurnan. Det måste så otroligt mer till för att en stat/ett samhälle skall kunna beskrivas som en demokrati.
Ett begrepp är delaktighet. Det vill säga att folkstyret är en pågående dialog mellan väljare och valda. En dialog är ett meningsutbyte mellan två likvärda parter som samarbetar för gemensam nytta. Dialog betyder aldrig att en part talar och verkar medan den andra parten lyssnar och lyder.
Dialogen kräver delaktighet, kunskap och engagemang av invånarna. Och den kräver lyhördhet och förmåga att ta till sig viljeyttringar från invånarna, ömsesidig respekt är givetvis ett måste. Men till syvende och sist. De förtroendevalda har invånarnas mandat att för väljarnas räkning styra samhällets verksamheter och väl förvalta och utveckla gemensam egendom.
Mandatet är inte obegränsat. Lagar och sedvänjor begränsar mandatet liksom det personliga ansvaret. De flesta är nominerade av partier men de har alla personliga mandat. Beteckningen ”politisk vilde” är egentligen felaktig då alla sitter på egna mandat. Formellt är var och en i församlingen skyldig att följa sin övertygelse.
Det är en villfarelse att en förtroendevald kan gömma sig i sin partilojalitet. Formellt fungerar inte det gömstället. Ansvar skall utkrävas när den förtroendevalde avger sin röst i församlingen! Det finns ju möjligheter att slippa ta ansvar mot sin övertygelse och det är dels att reservera sig eller att avstå. Motivet däremot, att motsidans förslag som är ännu sämre måste givetvis vägas in.
Med politiska beslut byggs ett samhälle, eller förstörs. Politik är aldrig enkelt och aldrig UPA (utan personligt ansvar). Där börjar egentligen begreppet demokrati. Sedan kommer alla andra av demokratins byggstenar. Men grunden måste ligga här (Tankar efter att läst Harriet Svenssons utmärkta insändare MVT tisdag 22 september).