Fredagsmorgonens politiska debatt om kommunens näringslivsklimat gav några tydliga och viktiga svar.
Det mest konkreta var kanske att den styrande borgerligheten verkligen vill avveckla integrationssatsningen El Sistema. Mark Henrikssons (M) – och inte minst Marcus Lejonqvists (SD) – retorik var helt tydlig. Trots att hotet mot El Sistema har väckt en kraftig och entydig opinion, och trots att partierna efter hand har skaffat sig fördjupade kunskaper om verksamheten står man fast.
Det mest intressanta i sammanhanget är att majoriteten klargjorde att det hela handlar om värderingar. Mark Henriksson upprepade flera gånger att man måste värdera kommunens olika insatser i förhållande till kostnaderna för respektive verksamhet. Detta har man tydligen gjort och uppenbarligen kommit fram till att den här musiksatsningen har lågt värde. I varje fall är den enligt majoriteten inte värd de drygt två miljoner som den kostar. Å andra sidan påpekar Henriksson att ”vi alla är nog överens om att verksamheten är bra”.
Det egendomliga är emellertid att man ändå inte har värderat mot kostnader, utan mot något annat – oklart vad. Det finns nämligen flera sätt för kommunen att kompensera sig för den kostnaden. Det är fullt möjligt att antingen använda två miljoner av det plötsligt inkommande statsbidrag på 29 miljoner för ändamålet – eller att utnyttja kommunens resultatutjämningsreserv på 175 miljoner som är skapade just för den här typen av situationer.
El Sistema är ett väl beprövat integrationsprojekt som riktar sig till cirka 500 Motalabarn och deras familjer, där verktyget är musik - och frågan är då vad det är som enligt majoriteten inte är så värdefullt. Är det barnens musikutveckling som har begränsat värde, eller är det integrationseffekten?
Något formellt beslut om avveckling är ännu inte fattat och Vänsterpartiet har föreslagit att Kommunfullmäktige skall ta över frågan från Bildningsnämnden. Tanken är att KF då skall besluta att El Sistema skall finansieras med inkommande statsbidrag och därmed fredas.
Enligt vår mening är El Sistema ett framgångskoncept, där Motala numera betraktas som ett föredöme. Verksamheten behöver inte bara fredas utan också utökas till att omfatta fler av kommunens bostadsområden.
Den andra iakttagelsen är att Motala kommun går i otakt med näringslivets behov och samhällssyn. Det handlar inte bara om att kommunen sjunker i Svenskt Näringslivs rankning, vilket i sig är litet förvånande efter snart fem års borgerlig ledning, utan mera konkret om hur kommunledningen har hanterat – bandyhallen. Ett 80-tal företagare skrev nyligen under ett upprop där man pekade på behovet av fortsatt elitbandy i Motala.
Under fredagens paneldebatt lyftes frågan, och Mark Henriksson var tydlig med att man i stället för en bandyhall prioriterar möjligheten att i en framtid bygga bostäder i det aktuella området – den s k Kanalstaden. Byggnation vid Rv 50 är alldeles för dyr och detta innebär att ingen hall kommer att byggas överhuvudtaget. Idrott på nationell elitnivå höjer en kommuns attraktivitet och Motala tappar inom kort en av sina få möjligheter att synas i elitidrottssammanhang.
Här gjorde Företagarnas regionchef, Frida Boklund, en diplomatiskt formulerad med fullt tydlig kommentar: ”Det är nu som kommunerna bör satsa och inte lägga ner – förstör inte för laget! Tänk på vad det är som gör en ort attraktiv att bosätta sig i - och tänk på helheten!”
Ett uttalande som i hög grad också har bäring på avvecklingen av El Sistema.