Några förslag för att locka personer till vårdyrkena

Insändare 12 augusti 2022 11:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag blir så trött på att läsa och höra att politikerna ser problemet med brist på vårdpersonal och de ska tillsätta en utredning för att åtgärda problemet. Ännu har inget hänt med detta.
De senaste 15-20 åren har det ständigt varit brist på vårdpersonal. Allt från undersköterskor, olika sköterskorgrupper, arbetsterapeuter, sjukgymnaster till läkare. Sommarhalvåret med semestrar har varit helt förskräckliga med nedstängda vårdplatser pga brist på personal, som får till följd att operationer inte kan genomföras och vårdkön bara blir längre.


Det är klart att vårdpersonal ska ha semester, men det kanske kunde ske under tre semesterperioder. Som kompensation bör personalen få ökad lön. Som det är nu betalar arbetsgivaren stora lönepåslag till dem som kan och vill skjuta på sin semester, pga solidaritet med arbetsgivaren eller sina kolleger.


Löneutvecklingen är en mycket stor fråga, liksom schema för fotfolket i vården. Jag misstänker, utan att ha underlag för detta, att en person som jobbar med kommunal sophantering mellan 7 – 16 och inte jobbar några röda dagar, tjänar mer än vad en undersköterska tjänar inom kommun eller region. Både sophantering och vårdarbete är samhällsviktigt arbete som måste utföras, oavsett lön.


Ett förslag för att få personal att söka arbete inom vårdyrkena, vore att den eftergymnasiala utbildningen bekostades av kommuner eller regioner i ett kontrakt mellan den studerande och arbetsgivaren till ingångslönen för respektive yrke. Då behövde de som söker utbildningplats inte söka lån till sin utbildning.
Motkravet från arbetsgivaren vore att de under loven står till förfogande till den arbetsgivaren som står för kontraktet och lönen. Det skulle innebära att det blev lättare att ersätta ordinarie personal under deras semester. Visserligen inte fullt utbildade, men tillsammans med utbildad personal ett bättre alternativ än stängda avdelningar.
Klart att de studerande också ska ha sommarledigt, men om de knyts till en avdelning eller vårdboende under utbildningen, ska de också ingå i semesterperioderna.


Ytterligare ett krav från arbetsgivaren är att då studierna är avslutade med godkända krav, skall den som fått lön under utbildningen vara knuten till arbetsgivaren under en period av tre till fem år, beroende på utbildningslängden.
Blir inte lönen bättre inom vård och omsorg, hjälper det inte med betald utbildning. Efter de kontrakterade åren står det ju fritt att avsluta anställningen och gå till en anställning i ett välbetalt bemanningsföretag.


Denna lösning med kontrakt mellan arbetsgivare och studerande, har funnits i Sverige tidigare och kanske gör det fortfarande. I Europa är det inte ovanligt att studerande till vissa specialyrken med ingenjörskompetens eller liknande, söker upp ett företag och gör upp med dem om en kontraktsanställning under utbildningen och ett visst antal år efter genomförd utbildning.
 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa