Jag blir sĂ„ trött pĂ„ att lĂ€sa och höra att politikerna ser problemet med brist pĂ„ vĂ„rdpersonal och de ska tillsĂ€tta en utredning för att Ă„tgĂ€rda problemet. Ănnu har inget hĂ€nt med detta.
De senaste 15-20 Ären har det stÀndigt varit brist pÄ vÄrdpersonal. Allt frÄn undersköterskor, olika sköterskorgrupper, arbetsterapeuter, sjukgymnaster till lÀkare. SommarhalvÄret med semestrar har varit helt förskrÀckliga med nedstÀngda vÄrdplatser pga brist pÄ personal, som fÄr till följd att operationer inte kan genomföras och vÄrdkön bara blir lÀngre.
Det Àr klart att vÄrdpersonal ska ha semester, men det kanske kunde ske under tre semesterperioder. Som kompensation bör personalen fÄ ökad lön. Som det Àr nu betalar arbetsgivaren stora lönepÄslag till dem som kan och vill skjuta pÄ sin semester, pga solidaritet med arbetsgivaren eller sina kolleger.
Löneutvecklingen Ă€r en mycket stor frĂ„ga, liksom schema för fotfolket i vĂ„rden. Jag misstĂ€nker, utan att ha underlag för detta, att en person som jobbar med kommunal sophantering mellan 7 â 16 och inte jobbar nĂ„gra röda dagar, tjĂ€nar mer Ă€n vad en undersköterska tjĂ€nar inom kommun eller region. BĂ„de sophantering och vĂ„rdarbete Ă€r samhĂ€llsviktigt arbete som mĂ„ste utföras, oavsett lön.
Ett förslag för att fÄ personal att söka arbete inom vÄrdyrkena, vore att den eftergymnasiala utbildningen bekostades av kommuner eller regioner i ett kontrakt mellan den studerande och arbetsgivaren till ingÄngslönen för respektive yrke. DÄ behövde de som söker utbildningplats inte söka lÄn till sin utbildning.
Motkravet frÄn arbetsgivaren vore att de under loven stÄr till förfogande till den arbetsgivaren som stÄr för kontraktet och lönen. Det skulle innebÀra att det blev lÀttare att ersÀtta ordinarie personal under deras semester. Visserligen inte fullt utbildade, men tillsammans med utbildad personal ett bÀttre alternativ Àn stÀngda avdelningar.
Klart att de studerande ocksÄ ska ha sommarledigt, men om de knyts till en avdelning eller vÄrdboende under utbildningen, ska de ocksÄ ingÄ i semesterperioderna.
Ytterligare ett krav frÄn arbetsgivaren Àr att dÄ studierna Àr avslutade med godkÀnda krav, skall den som fÄtt lön under utbildningen vara knuten till arbetsgivaren under en period av tre till fem Är, beroende pÄ utbildningslÀngden.
Blir inte lönen bÀttre inom vÄrd och omsorg, hjÀlper det inte med betald utbildning. Efter de kontrakterade Ären stÄr det ju fritt att avsluta anstÀllningen och gÄ till en anstÀllning i ett vÀlbetalt bemanningsföretag.
Denna lösning med kontrakt mellan arbetsgivare och studerande, har funnits i Sverige tidigare och kanske gör det fortfarande. I Europa Àr det inte ovanligt att studerande till vissa specialyrken med ingenjörskompetens eller liknande, söker upp ett företag och gör upp med dem om en kontraktsanstÀllning under utbildningen och ett visst antal Är efter genomförd utbildning.