Ack ja, dagens (lördag den 3 september) MVT innehöll I vanlig ordning en hel del att reflektera över.
Så blev större delen av förstasidan vikt åt Anne-Lie Liljedahl som redogjorde för Motala kommuns nya seniorboende. Men stopp ett tag! Är det verkligen kommunens seniorboende? Ägs och drivs inte seniorboendet av Trygghetsboende AB. Det är ju de som varit byggherrar och de som enligt förmenande skulle hyra ut lägenheterna. Så vad i helsike var Anne-Lie Liljedahl så belåten för? Vad gäller? I tidningen stod att läsa att det var representanter från Motala kommun som höll i informationsträffen. Till yttermera visso framgår det att äldreomsorgens handläggare tog emot intresseanmälningarna till lägenheterna.
Hur blir det med hyrorna? Är det Trygghetsboende AB som hyr ut och kasserar in hyrorna, eller är det kommunen som fördelar lägenheterna efter behov och inkasserar hyrorna åt Trygghetsboende AB. Dyrt blir det!
Anna-Lisa Hagenborg hade räknat på de knapphändiga uppgifter hon hade fått tillgång till och enligt enkel matematik hade priset på en lägenhet höjts betydligt om man räknar med kommunen som byggherre och Peab som utförare och att anbudet på bygget skulle bli identiskt med det som gällde Trygghetsboende AB, nämligen 45 miljoner.
Trygghetsboende AB räknar på en produktionskostnad på 73 miljoner.
Kommunen kommer att årligen faktureras 6,5 miljoner till byggherren.
Munken består, förutom seniorboende, av lägenheter i LSS-boende plus ett kontor för hemtjänsten. Vad avser dessa 6,5 miljoner/år? Hyreskostnaderna kommer att bli höga i seniorboendet. Kommer lägenheterna att hyras ut till marknadshyra eller efter behov? I första fallet blir boendet begränsat till plånboken. I andra fallet kommer kostnaden att belasta äldreomsorgen.
Ja, jag tjatar om Munken precis som jag tjatar om allt annat som jag finner oklart och jag kommer att fortsätta så länge jag har en fysisk möjlighet. Sedan får jag väl hemsöka kommunens befattningshavare och bli ett fall för inhyrda medier från "det okända”.