Så vi undrar när kommunerna skriver under livsmedelsstrategin och gör egna handlingsplaner.
Det är något som inte stämmer. Riksdagen beslutade 2017 om en livsmedelsstrategi för Sverige som våra regionala politiker i regionfullmäktige samma år ställde sig bakom i ett beslut. Livsmedelsberedskapen var alldeles för låg. Varannan tallrik mat importerades och OM krisen kom skulle vi kunna drabbas av matbrist.
Krisen kom med Corona-pandemin. Det blev brist på livsmedel och andra varor, under några veckor. Hushållen hamstrade toapapper och mat. Hyllor i butiken gapade tomma. Situationen var tydlig och kunde ha blivit än värre. Regeringen klassade Sveriges bönder som samhällsviktiga.
Nu är det dags att länets kommunpolitiker, av alla färger, gör detsamma. Antar livsmedelsstrategin och börjar agera. Livsmedelsstrategin är tydlig. Matproduktionen ska öka, till och med fördubblas. Jordbruksmarken är viktig. Den ska användas för livsmedelsproduktion. Detta ställde sig riksdagen bakom när de 2017 skrev under livsmedelsstrategin.
Ännu har inte våra kommunala politiker arbetat in livsmedelsstrategin i sina övergripande planer. De har heller inte skrivit under att livsmedelsstrategin ska genomföras. Glappet mellan riksdagens uttalade vilja och den praktiska verkligheten ute i kommunerna är avgrundsdjupt.
Det kan inte vara ok att planera parkeringsplatser, logistikföretag, industrier eller nya bostadsområden på landets bästa och mest högavkastande mark. När vi ska fördubbla produktionen frågar vi oss var det i så fall ska ske. Den mark som en gång planerats bort för tillfälliga ”samhällsintressen” går aldrig att odla upp igen.
Livsmedelsstrategin ska bidra till hållbar utveckling med ökad tillväxt och sysselsättning i hela landet. Sårbarheten i livsmedelkedjan ska minska samtidigt som försörjningsberedskapen ska öka. Med nytänkande, innovation och utveckling kan vi få till livskraftiga livsmedelsföretag i Östergötland.
Produktionsökningen ska följa konsumenternas efterfrågan, ska vara hållbar och klara de miljömål som samhället satt upp. Vi kan redan servera de bästa offentliga måltider av svenska och lokala råvaror. Men om vi ska kunna skapa hållbar tillväxt, jobb och värden för hela samhället krävs att kommunerna ställer sig bakom och gör praktik av livsmedelsstrategin.
Bönderna och den gröna näringen i Östergötland är redo för denna omställning, frågan är om kommunledningarna ser sina lantbruksföretag och är villiga att ge dem förutsättningar att verka. Livsmedelssektorn i Östergötland kan bli ett ekonomiskt draglok med produktion av både volym- och nischprodukter med flera spetsföretag inom förädling.