Tack till Jenny Nylin, för hennes inlägg om äldreboende i Motala kommun 27/9. Jag har själv arbetat många år inom kommunens äldreomsorg i olika befattningar och sett trygghetsboende växa fram och dagcentralen, där äldre kunde träffas och äta middag. Detta är borttaget för att det kostade för mycket pengar.

Min hustru bor på ett äldreboende för dementa i Motala och jag anser att vård och omsorg håller mycket hög kvalitet på det boendet. Personalen respekterar alla och förhåller sig till var och ens förmågor. Jag som anhörig lyssnas på och de gör mig delaktig i omsorgen av min hustru. Jag uppmanas att höra av mig när som helst för frågor. Innan pandemin, fick jag delta i deras födelsedagsfirande och var själv med att baka saffransbullar med de boende. Ett underbart tillfälle till samtal om bak och traditioner.

Då jag läser om det stora underskottet i socialnämndens budget och förstår att en mycket stor utgift är löner till de anställda i äldreomsorgen, är det ju naturligt att man börjar diskutera för att minska antalet anställda. Gör man det, kommer det att märkas på ökad sjukfrånvaro och att fler söker sig till andra vårdgivare. Sjuksköterska och vårdbiträden med flera års erfarenhet, är attraktiva på arbetsmarknaden. 

Jenny Nylin skriver att de inte kan slimma sig mer. Det håller jag verkligen med om. Personalbemanningen på min hustrus boende, är så slimmad att det inte finns tillräckligt med personal för att mellan vissa tider ta upp min hustru från sängen till toaletten, då det bara finns en personal i tjänst och det krävs dubbelbemanning.

Personalen ska då ta kontakt med angränsande avdelning för att få hjälp, men då det är samma personalbemanning där. Det innebär att den behövande personen kan få vänta i minst 30 minuter för att komma till toaletten! Tänk tanken!

I slutet av juli 2021, skrev jag på socialförvaltningens hemsida, med adress till politikerna i socialnämnden om det ovan nämnda. Jag fick svar från sommarvikarierande äldreomsorgschef att hon hade skickat det vidare till sommarvikarierande enhetschef för åtgärd. Skrev på nytt att det var adresserat till politikerna och sedan har jag inget hört. Ytterligare en skrivning häromdagen med samma budskap har gått iväg. Där har jag fått är att det är mottaget av socialförvaltningen. Alltså offentlig handling, tillgänglig för alla.

Kvaliteten i vården är de valdas ansvar. De planerar för vård och omsorg av oss äldre bland annat och inhämtar kunskap från andra kommuner om hur de har byggt och bemannat sina boende. De kommer fram till att ett visst antal äldre med biståndsbeslut om särskilt boende, fysiskt svaga eller dementa, skall bo på det planerade boendet. Då byggs det för ett visst antal boende per avdelning, vilket innebär att man också känner till att det måste finnas en viss minimibemanning. Vill de som politiker att standarden skall vara högre, ökas naturligtvis de anställda.

Vi äldre blir glada av att se att vi finns med i utvecklingen av äldreboende, men skräms av den njugghet som tydligen finns. Bygg gärna upp, men med så låg bemanning som möjligt! 

Vi läste om det nya boendet på Mossen och hur fel det blev i starten. Där var felen många och man skyller på varandra och jag tror inte att vi som allmänhet fick inblick i allt.

Vad vi alla känner till, är att många av oss kommer att behöva hjälp av äldreomsorgen i framtiden. I vissa fall som äldre själva, eller som barn eller barnbarn till en äldre. Då vill vi tro att det finns en äldreomsorg värt namnet, att luta sig mot. Inte bara en förvaring till livets slut. Jag tror att vi gärna tar en riktad skattehöjning mot äldreomsorg, bara vi kan vara trygga på ålderns höst.