Det här är ett svar på "Samarbete är en förutsättning för att nå förändring" (17/11).
Tänk jag hade för mig att feminism betyder rättvisa! Det är felaktigt att föra en patriarkat politik av den anledningen att männen rekryterar sig själva av ”grabbgemenskap”. Så kan man inte föra en politik i en representativ demokrati.
Verkan av ett sådant tolkningssätt är att demokratin inte fungerar. Dagens Debattartikel (18/11) undertecknad av Annika Strandhäll (S) och Camilla Egberth (S) är helt enkelt att godta en representativ politik byggd på könsmakt fast vriden 180 grader. Det är lika fel! Den representativa demokratin förutsätter person inte person baserad på kön.
I sin debattartikel antyder undertecknarna att Vänsterpartiet med sin nya partiledare Nooshi Dadgostar skall bortse från fundamentala skevheter i socialdemokratiskt förhållningssätt till Vänsterpartiet. Det vore direkt felaktigt. Vänsterpartiets andel av väljarskaran är precis lika mycket värd och förutsätts respekteras på samma grunder som andra partier i riksdagen.
Så har inte alltid varit fallet varför det nu är tid att ändra på detta faktum.
Vänsterpartiets politiska krav på att stödja Socialdemokraternas kandidat till statsministerposten är välkända och omfattas av en både stark och bred folkopinion. Det är orimligt att medlemmarna i låglönekollektiv skall fortsätta sitt liv efter pensionen med samma penningproblem.
Det är inte rimligt för två partier som strävar efter jämställdhet. När sedan denna orätt fortplantar sig i pensionssystemet måste något parti sätta ner foten. Att det nu har uppstått ett läge där två utomordentligt skickliga kvinnor förhandlar och försöker rätta till vad generationer av män misslyckats med skall de ha respekt för. Att ens antyda att Nooshi Dadgostar skall av systerlig gemenskap göra avkall på genuina vänsterpartikrav är en grov förolämpning av allt vad feminism står för.