Nu när Coronan har gjort det möjligt för vänner och släktingar att besöka våra fina äldreboenden i stan, undrar jag: Har sången, allsången, som leddes av ledare utifrån, kommit i gång? Har gymnastiken, också ledd av utifrån kommande, börjat igen? Vad händer av kultur och kreativitet på våra äldreboenden? Vore fint att få höra om detta.
Det ”vanliga” samhället är så avskärmat från våra äldreboenden! Ska äldre bara vänta passivt på döden? Ska de bara ha lugn och ro, inte störas av aktiviteter? Varför inte en kolonilottsförmiddag? Varför inte en barnbesöksdag? Varför inte en Vätternhalvdag? Meningen skulle vara att någon utifrån kom och berättade, helst utomhus nu i denna sköna tid. Hur ser personalen på detta? Orkar ni? Har ni tid? Ropar ni?
De nya medel, som regeringen ska skjuta till för äldrevården, hur ska de nyttjas? Hur ska äldrevården kunna öppnas upp och komma ut och inte bara stängas tyst inne...?