Det är ganska kallt ute och det drar från norr. Så stugvärmen lockar mera. Jag försöker plöja genom de senaste tidskrifterna jag fått. Det är ansenlig mängd. Framför mig på bordet ligger allt från Geologisk tidskrift, Skogseko, Sveriges Natur och Skogshistoria.
Han har varit en inbiten jägare men inte minst har han noterat hur naturen förändras. Sist jag mötte honom berättade han bekymrat att han saknade gulsparven. Det är han inte ensam om. Det var flera år sedan jag såg någon gulsparv.
Stammarna av gulsparv har minskat radikalt. Nuvarande population är endast drygt häften av dess storlek för 30 år sedan. Detta medför att fågeln är uppförd på Rödlistan som VU. (Rödlistan utgörs av tre olika kategorier, CR akut hotad, EN starkt hotad, VU sårbar).
Vad beror det på att arten minskar? Den finns i odlingslandskapet med omväxlande ängar och hagar, gårdar och trädgårdar. Födan utgörs av allehanda frön. Som ungfågel äter den även en hel del insekter. Den uppsöker gärna hästspillning där den äter osmälta sädeskärnor. Gulsparven kallades också förr för ”Hästsparv”.
Kan man söka förklaringen i att antalet hästar har minskat? Som jämförelse kan nämnas att i Sverige fanns 1910 närmare 600 000 hästar medan vi idag har 355 500. Men förekomsten av hästgödsel kan knappast förklara gulsparvens tillbaka gång. Arten har ”doppat” förr. Det var den art som tidigast påverkades av kvicksilvret i det betade utsädet. Giften slog nästan ut alla de fältlevande arterna (Rachel Carson, Tyst vår Utgiven 1962). I Mellansverige var hela 95% av gulsparvpopulationen utslagen. Populationen återhämtade sig emellertid men har vari bräcklig.
Orsaken till tillbakagången nu är troligtvis att söka i besprutningar, strukturomvandlingar, fragmentering av odlingsbygden, monokulturer och avverkning av äldre lövträd.
Vad kan göras för att gulsparven åter skall ”räkna till sju” i hagens björkar. Gulsparven är den enda art som kan räkna. Han låter som ”ett, två, tre fem, sex å sju.” Som alltid måste tre premisser vara uppfyllda för att en art skall trivas. (skydd, vatten och föda). Speciellt viktiga är skogsbrynen. Olikåldriga, ljusöppna skapas miljöer för ett rikt insektsliv. Kanske skall man låta ett område vara obrukat så att ogräsen kan gå i frö för att mätta hungriga gulsparvar. Vatten kan skapas genom att anlägga en våtmark eller dämma upp ett öppet dike.
Hanteringen av spillsäd kan vara viktig men knappast avgörande.