En fråga som tyvärr är brännande aktuell och tragisk. Det rör sig om vargattacken mot tamdjur. Det är sorgligt när familjens hund och familjens kelgris blir offret. Det är tragiskt när en varg kommer in bland fåren och löper amok med döda och svårt skadade djur som resultat.
Men det hjälper inte att förbanna vargens mordvansinne i fårhagen.
Hur skall vi göra för att varg och tamdjur skall existera utan att tragedier inträffar? Den första regeln är självklar: Se till att vargen inte kommer åt tamdjuren. Håll hundar och katter under uppsikt. Det är era djur och ni har som ägare ansvaret för deras säkerhet. Angående får och andra betande tamdjur gäller att använda av länsstyrelsen godkända fårstängsel. Det finns möjlighet till ekonomiska bidrag till anskaffandet. Rovdjursföreningen har medlemmar som vet hur stängslen skall sättas upp.
Så långt skyddet av tamdjuren. Hur är det med vargen? Vargen tillhör storskogen och har en genetisk avsky för människor. I alla fall om vargens naturliga beteende får råda. Det finns inga djur i vår fauna med så strikt social gemenskap som vargen. Bara alfatiken och alfahanen får valpar. Övriga ungdjur lärs upp som jägare och hjälper alfaparet med valparna. Det tar flera år innan ungdjuren i en flock söker sig från flocken och under den långa tiden lärs ungvargarna vargbeteende. Tyvärr finns det jägare som i blint hat skjuter allt som liknar en varg. Sålunda händer att alfadjuren i flocken dödas. Det är en katastrof inte bara för vargen. Outbildade hungriga och vilsna ungvargar söker sig av tvång till områden där det finns gott om bytesdjur.
För en hungrig ungvarg som inte är tränad att jaga i storskogen blir givetvis den öppna fårhagen oemotståndlig. Så rådet till alla som vill ha så lite kontakt som möjligt med varg. Undvik att skjuta eller skada alfaparet eller om ni måste skjuta vuxna djur – skjut rent hela flocken.
De vargattacker som upprör oss kommer nästan undantagslöst från sjuka djur eller från splittrade vargfamiljer.