Utan att djupare gå in på de mänskliga rättigheterna, som jag är överens med dig om ska respekteras, så vill jag ändå ge en kommentar till din senaste insändare om rasism. Jag har läst CERD-dokumentet och ställer naturligtvis upp på det och det tror jag att även Claes Göran Wik gör, som du vänder dig till. Nu kan Claes Göran Wik tala för sig själv, men jag förstår hans frustration. Alla människor som på något sätt vill tala om invandring/migration och praktiserande islam blir kallade rasister. Det är i högsta grad oförskämt. Ett demokratiskt samhälle måste kunna tillåta debatt när stora förändringar sker. Eftersom jag känner dig, Gunnar, så har jag vid åtskilliga tillfällen hört dig referera till ordstävet: ”Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att få säga det.” Gunnar, du har väl inte bytt åsikt?
Jag lägger märke till att du skriver att det finns en svensk kultur och det blir jag glad för. Det är annars ett påstående som ofta benämns rasistiskt. "Det finns ingen svensk kultur" säger kulturknuttarna.
Jag skulle kunna ge massor av exempel på hur rasiststämpeln dödat debatten, men utrymmet tillåter inte det. Men några exempel vill jag nämna. När barnläkare går ut och protesterar mot omskärning av pojkar av religiösa skäl, så är inte rasiststämpeln långt borta. Medan den som säger nej till flickors omskärelse ses som en hjälteinsats. När den i media och forskarvärlden välkände Magnus Norell, som specialiserat sig på terrorism, politiskt våld och säkerhetspolitik, skulle ge ut sin andra bok Kalifatets återkomst så fick han ge ut den på eget förlag då ingen av åtta bokförlag han kontaktade ville ge ut den. Samtliga hade dock kommenterat boken som ”jätteintressant, välskrivet och synnerligen aktuellt”. Inte ens det förlag han gett ut sin förra bok om Islamismens seger, ville ge ut den. MN knyter ihop den debatt och självkritik IS framgångar fött i den arabiska och muslimska Mellanöstern med Sveriges och Europas ofta ambivalenta och motstridiga förhållningssätt som ligger till grund för IS. Inte minst de för våra demokratier, så viktiga frågor som yttrandefrihet och radikalisering berörs.
Här har alltså smugit sig in en skitnödig rädsla för att kränka och bli kallad för rasist hos bokförlagen. Det är skamligt! Inte ens seriösa forskare kommer undan rasistbegreppet.
Det märkliga är att de mer toleranta och sekulära invandrade muslimerna i Sverige får kritisera islam – men inte etiska svenskar. Jag har svårt att förstå det. Det kan man väl kalla omvänd rasism?
Jag hoppas verkligen att du, Gunnar, lyssnade på Sara Muhammeds sommartal i P1 för några dagar sedan. Om inte så ska du absolut göra det. Jag är övertygad om att det kommer att skaka om dig. Det är såna saker många av oss vill diskutera i det svenska samhället utan att få en rasiststämpel i pannan.
En annan sekulär muslim jag respekterar är vänsterpartiets egen Amineh Kakabaveh. Då nämner jag inte hennes stora fadäs - som verkligen var rasistisk (hon har bett om ursäkt och tar helt avstånd i dag och det måste vi tro på). Jag läser gärna det hon skriver.