Det skrivs sällan något utifrån förskolans viktigaste personers perspektiv i tidningen. Debatten kring de yngsta barnens vardag är tyst.
Det som fått mig som förskollärare att reagera är att Motalas politiker tar sig friheten att ta beslut, i strid med vetenskapligt framtagna rekommendationer, på hur mycket yta ett barn ska ha i sin utemiljö. Detta följdes upp på MVTs ledarsida med hänvisningar till statistik om att Motala ligger bra till i riket utifrån storlek på barngrupper. Enligt statistiken har varje pedagog hand om fem barn.
Jag går igång för att jag vet hur det ser ut i vardagen, i verkligheten. En förskola har schemalagt öppet 06.00 - 18.00 = 12 tim/dag. Pedagoger har 8 timmars arbetsdag, med rätt till rast på 30 min efter 5 tim.
Grundbemanningen för en grupp på ca 24 3-5 åringar är 3 pedagoger. Grundbemanningen för ca 16 1-3 åringar är 3 pedagoger. Om man fördelar pedagogerna över dagen innebär det att våra viktigaste samhällsmedborgare med stora behov av vuxennärvaro för sin trygghet och utveckling i bästa fall har tillgång till tre vuxna mellan 9.30 och 12, sedan en eller två. Den med någon form av sinne för matematik inser att statistiken ljuger. Med 40 års erfarenhet inom förskolan kan jag lugnt konstatera att inte ens på 80-talet arbetade vi med i snitt 5 barn/pedagog.
Eftersom jag här vill belysa förskolans roll så vill jag lyfta några negativa tendenser:
Större förskolor med fler barn
Tidigare fanns inom kommunen beslut grundade på kunskap och erfarenhet om att förskolorna maximalt skulle ha fyra avdelningar (plats för max ca 80 barn). Idag talar man om fler dubbelt så stora förskolor.
Förskollärare får fler administrativa uppgifter
Att utveckla sin pedagogiska förmåga kräver närvaro i barngrupp.
Fler utåtagerande barn-
Att få ytterligare en pedagog i gruppen kan vara bättre för ett barn med funktionsvariationer, än möten.
Höga ohälsotal, med långtidssjukskrivningar
Det är ett yrke som kräver stor stresstålighet och förmåga att ha flera aktiviteter igång samtidigt, dessutom innebär det ofta oundvikliga lyft och hög ljudnivå.
Vårdnadshavare väljer att/tvingas arbeta 100%
Vi har en lag i Sverige som tillåter föräldrar att gå ner till 6-timmars arbetsdag. Min bedömning är att fler väljer att avstå från den möjligheten, naturligtvis så är ekonomi en bidragande orsak, MEN ibland kan det vara värt att reflektera över vad som är viktigt på
riktigt.
Det fantastiska med vår svenska förskola måste förstås lyftas fram, det finns en utveckling från barnkrubban då gatubarn skulle få komma in och få värme, till idag, när vi har en egen läroplan, med en värdegrund som ska fostra nästa generation till öppna, fritänkande och medvetna människor. En förskola där alla får lära genom leken och det kompetenta barnet får utveckla nya förmågor.
Men jag vill ha debatt, fokus på barns bästa och en prioritering av grundverksamheten inom en kommun. De små barnen måste få kosta i början av livet för att de inte ska bli vilsna och kosta mera som unga vuxna. Våra folkvalda måste förstå det grundläggande, lita på
forskning, erfarenhet och rekommendationer, inte fokusera enbart på stora projekt som ska sätta Motala och deras egna namn på kartan. Eller sälja ut våra förskolor och skolor till vinstdrivande företag.
Erfaren förskollärare