Nu vid halvårsskiftet höjs förmånsvärdet för nyregistrerade förmånsbilar. Det innebär att den månatliga förmånsskatten höjs mellan 600 till 900 kronor för flertalet av de vanligaste tjänstebilarna. I framtiden innebär detta att den totala kostnaden för flertalet medarbetare med förmånsbil kommer att överstiga utgiften för likvärdig privatägd bil. Denna effekt blir tydlig då man tar hänsyn till att en stor andel av förmånsbilsinnehavarna har bruttolöneavdrag motsvarande förmånsvärdet som också medför lägre tjänstepensionsinbetalningar.
Branschorganisationen Bil Sweden har räknat med att skatten ökar med 750 kronor till 3000 kronor för en ordinär förmånsbil. Ur pensionssynpunkt innebär det för en medarbetare med premiebestämd pension, t ex ITP1, och en månadslön på 46 000 kronor och förmånsbil att den månatliga pensionsinsättningen minskat med 225 kronor. Den som har förmånsbestämd pension, t ex ITP2, och har kvar tjänstebilen efter fyllda 60 år kan drabbas än värre och i värsta fall få närmare 500 kronor i lägre månatlig tjänstepension livet ut. Därför bör den som har förmånsbil, bruttolöneavdrag som medför lägre pensionsinsättning, förmånsbestämd pension och närmar sig 60 års ålder verkligen fundera på om det lönar sig att ha förmånsbil.
Enligt uppgift i media omtalade finansmarknadsminister Per Bolund i höstas att det var cirka 25 procent mer lönsamt med förmånsbil än eget fordon. Denna ekvation har troligen inte tagit hänsyn till att en stor del av förmånsbilinnehavarna får avstå tjänstepensionsinbetalningar.
Nu när den sista pusselbiten i de förändringar kring förmånsbilar som riksdagen beslutat börjar gälla är det bara att konstatera att de beräknade ökade skatteintäkterna på 150 miljoner kronor som nämndes inte väger upp nackdelarna.
Vi kommer med största säkerhet att få se färre nya bilar med de senaste teknikerna på våra vägar. Detta kommer också att motverka den gröna omställningen men även minska antalet fordon med de senaste säkerhetsteknologierna vilket inte främjar god trafikmiljö.
Därutöver kan man förvänta sig en annan kontraproduktiv effekt, nämligen att svensk sysselsättning påverkas negativt då Volvo är den vanligaste förmånsbilen.
Både ur privat- och samhällsekonomiskt perspektiv är riksdagsbeslutet om förändrad beskattning av förmånsbilar inte optimalt.