Fakta om slamspridningen

Fel. Insändarskribenten håller inte med kommunen om rötslammet.

Fel. Insändarskribenten håller inte med kommunen om rötslammet.

Foto: Anders Törnström

INSÄNDARE2016-10-03 07:15
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var en radda av påståenden om hur noga kommunen är, kretsloppet mellan stad och land är A och O. Jag vill påstå att detta inte är korrekt. När det gäller spridning av slam på våra åkrar är det ett par frågor man skall ställa sig, om man är intresserad av varför kommunen medvetet på sikt medverkar till en giftspridning av produktiv jordbruksmark. Jag har inga barnbarn i denna kommun men ni som har det bör forska vidare i frågan. Vi bör inte tro på vad kommunen säger. Att sprida gifterna i slammet i vår livsmedelsproduktion är kanske inte den bästa lösningen även om den är bekvämast

1. Gå in och sök på Ren Åker Ren Mats hemsida så får ni mer information om detta.

2. Varför har till exempel vissa länder förbjudet slamspridning, bland annat Holland och Schweiz? Tyskland bränner det mesta av slammet. Många svenska instutitioner är emot det, många bönder som värnar om giftfri åkermark går heller inte på detta.

3. 99,9 % av ingående gifter och föroreningar i slammet är okända och har inga gränsvärden.

4. Kolla vad Revaq godtar och utfärdar certifikat för (till exempel tidvis giftigt vatten från rökgasreningen hos sopförbränningen i Sävenäs Göteborg eller lakvatten från svenska avfallsupplag).

5. Kolla vad organisationen Ren Åker Ren Mat anser (remissvar till Miljödepartementet rapport 6580).

6. WHO har klargjort att hormonstörande ämnen och miljögifter kan ge betydande hälsorisker.

7 Forskarprofessor Åke Bergman har sagt i en tv-intervju: ”Det finns inte några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden".

8. Det har även framkommit att jordbrukare erbjudits pengar för att ta emot slammet, något som gör slamspridningen än mer motbjudande. Enligt Land (21/3 2014) kan det röra sig om cirka 150 kronor per ton. Huruvida detta sker i vår kommun har jag ingen kännedom om.

9. Beskrivning av slam som en ”kretsloppsprodukt”, en ”växtnäringsresurs”, rik på fosfor etc. är ovederhäftig och ovetenskaplig. I verkligheten domineras slammet av olika typer av kemiskt avfall, läkemedelsrester och giftiga ämnen i förhållande till det ringa innehållet av växtnäring.

Många med mig anser att en Revaq-certifiering är meningslös och närmast en kuliss. De krav man har satt har utformats så att slam blir ”godkänt”.

Läs mer om