Nu är det extra förmåner till Ungern och Polen – som har lagar som strider mot mänskliga rättigheter – och så har vi länder som Rumänien och Bulgarien som medlemsländer, och sist men inte minst Brexit med Storbritannien där man har gett uppskov vid förhandlingar för tredje gången.
EU verkar vara en önskekonsert där alla medlemsländer, med undantag av de mest betalande, kan påverka förhandlingar av olika slag.
Om vi börja med Polen och Ungern – några av de länder som får mera bidrag av EU än man in betalar. Här propagerar man för ett genombrott i förhandlingar angående EU:s budget – som blockerades av Polen och Ungern, då bidragen var kopplade till att länderna måste följa de mänskliga rättigheterna i uppgörelsen – till att nu enbart gälla om det förekom korruption inom ramen av utbetalda EU-pengar. De mänskliga rättigheter, som alla andra medlemsstater har att rätta sig efter, försvann i uppgörelsen.
Rumänien och Bulgarien exporterar tiggare över hela Europa – trots ett stort penningstöd från EU, medan andra EU-stater ska ta hand om sin befolknings väl själva.
Med Storbritannien har man nu förhandlat i över ett år om ett utträde ur EU, och den senaste nyheten är att man nu för tredje gången har ändrat tidpunkten för deras utträde. Engelsmännen vill gärna äta upp kakan och samtidig ha den kvar. De vill ha alla förmåner inom handeln i EU, men inte bidra till budgeten.
Det finns en 700-sidig överenskommelse angående Storbritanniens utträde, som man i dagarna har förlängt med ytterligare 14 dagar. Inom dessa 14 dagar ska man komma överens med Storbritannien plus att EU-parlamentet ska godkänna denna överenskommelse. Hur ska detta gå till?
Om man sedan tittar på de nya medlemsländerna som efter prövning ska inträda i EU, då kan det bli dyrt för övriga medlemsländer att finansiera hela denna stora församlingen av politiker.
Hur länge ska de betalande medlemmar tolerera detta?