Förtroende. Det är vad allt handlar om! Hela mandatet som våra förtroendevalda sitter på utgår från att vi som valt dem känner förtroende för dem och deras förmåga att verka för kommuninvånarnas bästa. Om inte detta förtroende fanns hur skulle vi då kunna lägga en enda röst i valurnorna?
Men vad gör vi när förtroendet är borta? När det står allt mera klart att valtalen och affischerna var kulisser bakom vilka dolde sig egennytta och inkompetens. En sak som vi väljare och samhällsmedborgare har en absolut rätt till är att ifrågasätta beslut, och om besluten inte står klara har vi vår fulla rätt och skyldighet att kräva en förklaring. Anna-Lisa Hagenborg och undertecknad har i två insändare försökt få klarhet i kommunens hantering av seniorboendet ”Munken”. Vi lade fram det material som vi kunde finna och ställde våra frågor utifrån det. Vanligt folkvett innebär att frågor besvaras. Om vårt material är åt helsike fel, var då så vänliga att korrigera! Det kan knappast innebära några svårigheter.
Både Anna-Lisa Hagenborg och jag är engagerade medborgare. Anna-Lisa Hagenborg har dessutom mångårig vana inom kommunens beslutande fora. När hon presenterar ett material och ställer frågor med utgångspunkt från materialet är det allvar! Det är möjligt att kommunens förtroendevalda kan behandla mig annorlunda. Men jag är en vuxen person som i decennier har följt den kommunala beslutsapparaten inifrån ett av majoritetspartierna. När jag funnit att materialet beträffande seniorboendet inte var transparent kunde jag bara stödja Anna-Lisa Hagenborg. Allt annat var otänkbart.
För övrigt läser jag i MVT angående skandalen på Piratstadion, att kommunalrådet Camilla Egberth beklagar frånvaron av skriftliga regler vid stadions vip-bord. Jag måste beklaga majoritetens brist på omdöme. Sedan må läsarna bedöma vilket som är värst.