Det är dyrt att leva när man blir gammal sa en kvinna till mig för en tid sedan. Jag håller med, samtidigt som jag också kan konstatera att inkomsterna sjunker ju äldre man blir.
Riksdagsmän som uttalar sig om att ”Sveriges goda ekonomi ska märkas” och anser att Socialdemokraterna nu arbetar bort orättvisorna med punktvisa åtgärder, har nog inte förstått sig på hur kostnaderna stiger brant när orken avtar.
Till exempel häromdagen hade det kommit snö när jag hämtade tidningen. Plogbilen hade gått förbi och lyckats lägga upp en sträng utanför min infart. För något år sedan när jag själv hade ork nog kunde jag själv skyffla bort snön. Men nu måste jag ju kalla på hjälp för att få detta gjort och det kostar pengar.
Jag undrar om någon av beslutsfattarna har fördjupat sig i hur mycket det kostar för de äldre när orken inte finns alls. Enligt mina beräkningar ser detta ut så här:
2 073 kronor för hemtjänst mer än 6 timmar per månad.
1 500 kr för hemlevererade plastförpackade färdigrätter à 50 kr.
150 kr i tillägg enligt senaste höjningen nu i februari (5kr x 30)
1 200 kr för varor som inköps via kommunen en gång per vecka.
600 kr för hemleverans av dagligvarorna. (150 kr x 4)
400 kr för fotvård
5 923 kr är således är den summa som utgör det nödvändigaste.
Jämför detta mot kostnaden 1 200 kr som en frisk pensionär har för sina nödvändiga behov under en månad. En merkostnad på 4 123 kr per månad för den som inte kan klara inköp, städning med mera själv. Dessutom kan det ofta hända, att för den som inte har någon närstående som kan sköta ekonomin så åtgår ytterligare 1 000 kr per månad för god man. Fönstertvätt och trädgårdsarbete kostar också när jag inte längre orkar.
Att vara tvungen att anlita någon annan för att sköta det som varit en naturlig del i livet är inte avundsvärt. Resultatet blir också att man måste skära ner på många saker som givit glädje i livet.
Anna-Lisa Hagenborg