Idag, den 21 september, uppmärksammades den Internationella Alzheimerdagen. 

Alzheimers sjukdom är en av världens största folksjukdom. I Sverige insjuknar 25 000 personer varje år. Många experter, läkare och forskare arbetar intensivt med att hitta ett botemedel. 

Förutom botemedel, hur ser vården ut för personer med en demenssjukdom? 

Kan en ny äldreomsorgslag skapa en mer likvärdig vård över hela landet? Inte minst när det gäller för personer med kognitiv sjukdom, demenssjukdom och deras närstående?

Regeringen tillsatte en utredning i december 2020, för att föreslå en äldreomsorgslag, utredningen har fått namnet Nästa steg. Denna lag skall komplettera socialtjänstlagen. Således gäller det vård och omsorg om äldre personer. Det intressanta med denna lag är också att innehållet gäller bestämmelser om en nationell omsorgsplan.

Det är verkligen dags att utveckla omsorgen om äldre. Det är 30 år sedan vi fick Äldrereformen!

Det finns mycket att kommentera om de nya förslagen men något som vi kan lyfta fram är att lagen har ett förebyggande perspektiv och förslår förbättringar för anhöriga och närstående.

Flera av förslagen är särskilt viktig för personer som har en demenssjukdom och deras närstående.

Här kan vi se att det handlar om kontinuitet, en fast vårdkontakt, att få tidig information, att få stöd, vård och omsorg som kommunen kan ge. 

Tyvärr kan vi inte se regleringar som gäller samtycke, men att lämna information om handläggningsprocessen, planering, utförande av insatser, hur uppföljningen skall ske och så vidare. Om detta inte kan ges till personen det gäller, ska det lämnas till anhöriga och närstående, även skriftligt om det behövs. Viktigt att påpeka här är att närstående ska kunna delta vid upprättande och arbetet med genomförandeplanen. Förslaget är också här att planen skall upprättas med utgångspunkten i individuella behov och förutsättningar.

Det positiva i detta förslag är att många av demensförbundets idéer om ett samhälle som är mer demensvänligt återfinns i lagförslaget och vår förhoppning är att vi även ska jobba mer tillsammans – anhöriga, politiker, vårdpersonal, skolor, vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och komvux samt näringsliv. Vi har fortfarande mycket att arbeta med för att de som drabbas av en demenssjukdom och anhöriga samt närstående, får de bästa förutsättningar.

Utredningen är ute på remiss under fyra månader och Demensförbundet kommer ge sina synpunkter i rollen som remissinstans.