Demokratin brister i Motala

Motala kommun. Skribenten efterlyser en öppnare beslutsprocess.

Motala kommun. Skribenten efterlyser en öppnare beslutsprocess.

Foto: Anders Törnström

Insändare2017-01-02 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Låt mig börja så här: Jag är en varm vän av demokrati. Jag har väldigt svårt att se något annat som fungerar i ett modernt, upplyst samhälle.

Med det sagt: Jag anser att demokratin i Motala kommun inte fungerar!

För att illustrera min tanke så börjar vi uppifrån i Sverige. Folket väljer riksdagens besättning var fjärde år. Den/de som vinner bildar regering och tillsätter ministrar/statsråd som styr de olika departementen som består av drösvis med förhoppningsvis kompetenta specialister och tjänstemän. Regeringen kan önska och vilja göra massor av förändringar men det ska stötas och blötas i departementsberedningar och statliga utredningar innan slutligen riksdagen röstar eller beslut kan tas i regeringssammanträden. Notera gärna att departementen inte beslutar själva!

Det här är riktigt bra, samhällsutveckling ska ta tid och beslut ska mogna fram. Visst finns det undantag men långsamheten borgar åtminstone för (för det mesta) ordentligt genomförda utredningar där alla berörda tillfrågas. Samhället som stort skyddas från enskilda politiker egna åsikter genom att processen är långdragen och alla förslag ska passera många instanser innan ett eventuellt beslut kan genomdrivas.

Vi hoppar ner till kommunnivån.

Folket väljer kommunfullmäktiges besättning var fjärde år. För att jämföra med staten brukar kommunfullmäktige kallas för kommunens ”riksdag” medan kommunstyrelsen och nämnderna tillsammans utgör kommunens ”regering”. De olika nämnderna motsvarar närmast regeringens olika departement men till skillnad från den statliga nivån är det kommunfullmäktige (och inte ”regeringen”) som utser ordförande (”ministrar”) i respektive nämnd. I kommunen kan det liknas vid en ”samlingsregering”, eftersom företrädare för både majoriteten och oppositionen sitter i kommunstyrelsen och övriga nämnder.

Så här långt förstår man hur det funkar. Den stora skillnaden är att man på kommunal nivå kan delegera ut massor av viktiga beslut direkt till nämnderna som då inte behöver tas upp i vare sig kommunfullmäktige (riksdagen) eller kommunstyrelsen (regeringen). Det innebär att gediget utredningsarbete i många instanser samt brett förankrade beslut sätts ur spel och beslut läggs i händerna på enskilda individer, politikerna får ta besluten inom nämnderna. Om man till exempel tittar på bildningsnämnden i Motala kommun så räcker det med att 5 politiskt tillsatta individer (av 9) röstar lika så är beslutet taget.

Jag anser därför att grundtanken med representativ demokrati är åsidosatt på kommunal nivå av Motala kommun. Visst, man kanske följer kommunallagen bokstavsmässigt men idén med representativ demokrati är att de beslut som tas självklart ska representera invånarnas åsikter.

Det måste införas en mycket tydligare och transparent process för hur beslut får tas i de olika nämnderna och även kommunfullmäktige, hur man säkerställer att alla vinklar beaktas samt att alla berörda får komma till tals. Sedan kommer det alltid att vara så att alla kan inte älska alla beslut men man kan åtminstone få hoppas på att beslutet var rätt i det ögonblicket som det togs, något som är hopplöst förlorat i Motala kommuns politiska korridorer för tillfället.

Christina Sundeck