I den debatt som vi får och redan har haft med anledning av att majoriteten i Motala kommun föreslagit skattehöjning och att beslutet således blir så vill jag säga följande.
Skatter är inte någonting som bara försvinner. Skatter är ett sätt att betala för något som vi under våran livscykel behöver. Från vaggan till graven.
Skatter är inget annat än att betala för nyttigheter som vi under vissa omständigheter inte själva kan råda över. Man kan bli sjuk, vill ha en skola för våra barn och vi vill att våra föräldrar och även vi själva ska ha en omvårdnad om något händer oss.
Den alliansregering vi hade under en tid ville sätta bilden att skattesänkningar var vägen till framtid. De senaste åren har visat att detta inte varit något framtidsrecept. Det har i stället visat sig att sänker man skatterna och särskilt för de som har de högsta inkomsterna så blir det mindre resurser till det jag tidigare refererat till.
De stora skattesänkningar som genomfördes med alliansregeringen var säkert fördelaktigt för många, inte minst för dem som redan hade höga inkomster. Men jag tror att det innebar förluster på andra områden.
Skatter är ett fördelningspolitiskt instrument, inte för att straffa någon utan att se till att vi har ett fungerande samhälle som ser till att viktiga sociala nyttigheter. Vi alla, kanske inte alla men de flesta av oss, måste under vår livstid ta del av detta.
Att det råder en ovisskap om varför vi ska betala skatt är uppenbar, att skatt är endast en pålaga som vi icke får ta del av är en lögn.