Inom äldreomsorgen i Motala kommun finns rätten att önska sysselsättningsgrad. Det kom av en anledning. Skulle bli positivt men blev negativt. De flesta som arbetar är kvinnor, vilket ni säkert inte har missat, och rättigheten skulle leda till att kvinnor slapp att hamna i "deltidsfällan" och kunna få rätten till en heltidstjänst. Vilket i många kvinnors fall är nödvändigt för att kunna överleva (ekonomiskt). Alla har inte män/sambos som tjänar så pass bra att de kan välja att arbeta deltid. Eftersom att ingen orkar arbeta heltid om du inte lever själv, har inga barn, eller vuxna barn som lyckats i livet, inga gamla föräldrar att ta hand om och ett i stort sett "bekymmerslöst liv".
För ett par år sedan när några av oss anställda i Motala kommun fick känna på konsekvensen av denna rättighet, som skulle bli så bra. Och vi anställda ifrågasatte taskiga scheman med varannan helg, korta schemaperioder och fylla ut tiden på andra arbetsplatser som man aldrig varit på och framför allt: Vi hade aldrig ha träffat brukarna.
Då fick vi till oss av dåvarande chef: "Vill man arbeta heltid får man också ta konsekvenserna!" Jag svarade: "Vill och vill! Jag vill inte men har inget annat val som ensamstående!" Att arbeta heltid inom äldreomsorgen och dess taskiga arbetsvillkor är alldeles för tungt. Det slutar med sjukskrivningar som utbrändhet och förslitningsskador. Tyvärr är det inte första eller sista gången jag med flera fått höra detta. Lägg inte över ansvaret och följdproblemen på oss. Vi har inte valt denna rättighet. Sluta att säga till oss att vi är gnälliga och får ta konsekvenserna som detta inneburit. Inför sex timmars arbetsdag istället. Så har ni problemet löst. Det är vårat val!