Nu har vi facit av 30 års härjningar inom den svenska välfärden. Det som skulle öka välfärden, minska byråkratin, öka valfriheten, förbättra resultaten. Det fanns ingen hejd på hur bra allt skulle bli med nyliberalismen.Allt enligt Bildts borgerliga regering. Hur gick det då?
Skolan har gått från toppklass i världen till medelmåttig (Pisaundersökningarna pekar på detta). Dessutom med väldigt stora skillnader. Tillexempel skolorna i våra utsatta förortsområden. Betydligt fler klarar inte skolan än under 80-talet. Fler som inte klarar av det som krävs i dag för att få ett arbete, nämligen en gymnasieexamen. Och de konsekvenser det får i form av gängbildningar och våld, brist på framtidstro. Sverige sägs vara det enda landet i världen som har en skattefinansierad privat skola där det tillåts vinster.
Förra året tjänade de privata skolorna över 1 miljard i vinster till ägarna. Det skulle räckt till många lärare och skolpersonal. Icke att förglömma de skolor som skapats för etniska och religiösa minoriteter. Liberalerna – till och med – vill nu begränsa de religiösa friskolorna efter flera fall av skattefusk, indoktrinering av religiös fanatism. Tillexempel IS-propaganda inom de islamska skolorna och kristen högerpropaganda. Man har enbart följt riksdagens och skolverkets regler när inspektion gjorts. När dessa lämnat är det återgång till indoktrinering som gäller.
Söndagsskola för kristna och andra religiösa som vill ha deras barn skall få en religiös uppfostran. Räcker inte det?
De underliga är att de borgerliga partierna går på tvärs emot sina egna väljare. Enligt flera opinionsundersökningar är även flertalet av de borgerligas väljare emot privata skolor. Trots det fortsätter man på den inslagna vägen.
Hur har det gått med vården? I Stockholm har man lagt ner vårdcentraler i de utsatta förortsområden, exempelvis den i Fittja. Samtidigt startas en mängd vårdcentraler i centrala staden där det redan finns en mängd privata vårdcentraler. Rättvist? Väl använda skattepengar?
Hur är det i Motala? Vårdboendet på Nämdemansgatan som drivs av Attendo är ett avskräckande exempel. Första klagomålet kom 2021. Några exempel bland alla brotten mot avtalet med Motala kommun är att; boende får inte hjälp gå upp ur sängen, de får inte sina lägenheter städade, vak har nekats av verksamhetsansvarig och introduktion har uteblivit till nyanställd personal. Attendo fick ett år till av den borgerliga kommunledningen. Trots det saknas förbättring. I våras ville borgarna ge Attendo ytterligare tid. Sverigedemokraterna (SD) säger först att dom är emot ytterligare förlängning för Attendo. Sedan ändrar sig SD och röstar för med de andra borgarna.
Är det enstaka händelser. Nej överallt i Sverige är detsamma sak. Bolagsvinsten går före välfärdskvalitén. Privatiseringen har resulterat i försämring av kvalitet och tillgänglighet. Ändå vill de borgerliga fortsätta på det inslagna spåret. Nu heter det inte längre att det blir billigare och bättre om man privatiserar. Det var det som var argumentet när dom borgerliga ville införa det på 90-talet. Nu är det valfriheten som gäller. Men om valfriheten är emellan dåliga alternativ som den nyliberala politiken lett till. Vad är då valfriheten värd?
För oss som värnar om gemensam och bra välfärd är valet lätt i höst.