Detta kommer drabba många hushåll och särskilt gruppen unga vuxna (16-29 år), inte minst i Östergötland. Så många som fyra av tio unga menar att amorteringskraven kommer att begränsa deras möjligheter att kunna köpa en bostad, enligt en ny Sifo-undersökning.

För tio år sedan infördes bolånetaket som innebär att en köpare inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen till en bostad. Resten, 15 procent, måste köparen finansiera själv genom sparande eller att ta ett dyrt blancolån. Med de stigande bostadspriserna har kontantinsatsen blivit ett allt högre hinder för framför allt unga att hitta ett eget hem. Lägg sedan på de skyhöga räntor som bankerna räknar med i sina kvar-att-leva-på-kalkyler och krav på amortering enligt en sträng och stelbent modell. Det får till följd att många unga familjer, även med normala inkomster, är portade från att köpa en bostad.

Kritiken mot att återinföra amorteringarna är också omfattande från många av landets ledande ekonomer. Hushållen sparar mer än någonsin och återinförda amorteringskrav riskerar att minska hushållens motståndskraft och konsumtionsvilja. Det är bekymmersamt att Finansinspektionen och regeringen inte väljer att lyssna på dessa synnerligen tunga och välgrundade argument i debatten. 

Men är det inte viktigt att vi har en sund amorteringskultur i Sverige? Absolut, men detta kan lösas mellan bankerna och bostadsköparna, eftersom vi har ett personligt ansvar för våra skulder. Ett strängt och generellt amorteringskrav innebär att alldeles för många bostadsbehövande hamnar i kläm.

Istället för krav behövs åtgärder som underlättar för unga att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis ett statligt startlån och stöd till bosparande som man har i Norge. HSB har tagit fram lösningen HSB Dela som hjälper unga in på bostadsmarknaden och där vi går in och delar på köpet. Men vi ensamma kan inte lösa problemen. 

Nu är det hög tid för regeringen att underlätta för unga på bostadsmarknaden, en gång för alla.