Förr fanns det ett jobb till alla, det gör det inte i dag. Vi har varit duktiga på att utbildning ska löna sig och visst ska det vara så. Men jag tycker också att inte utbildning ska överväga allt. Sunt förnuft kommer inifrån. Allt går inte att läsa sig till.
Vi är många som av olika anledningar inte har så kallat "läshuvud". Och det är inte ett dugg konstigt för vi är ju alla olika. Eller hur? Tydligen inte, när vi kommer till vad arbetsgivaren kräver om man söker en anställning. I vårt samhälle har jakten på pengar och effektivitet gjort att många jobb försvunnit. Om vi kommer till min yrkesroll som undersköterska gör vi lättare vaktmästeriarbeten, lättare rörmokeri, är trädgårdsmästare, frostar ur frysar, lagar lättare måltider, städar, aktiverar, möblerar, pyntar till olika högtider, sätter upp gardiner, utför administrativa uppgifter, tvättar och skurar altaner. Vi gör mycket annat som överhuvudtaget inte hör till yrket.
Förr i tiden skapade arbetsgivaren tjänster om man råkat skada sig och inte längre klarade av sitt arbete och jag kan med egen erfarenhet intyga att något sådant inte finns längre. Det gick snett vid en operation och i dag är det klart att det inte går att åtgärda felet som uppkom. Därför har min arbetsgivare sagt upp mig som undersköterska, då det krävs två händer. Men inte på grund av arbetsbrist utan av personliga skäl. För arbeten har Motala kommun. Jag fick ta del av dom allihopa men de allra flesta lediga tjänster förutom vården hade jag inte utbildning till.
I dag pratas det mycket om "enkla jobb". Fel enligt mig. Det finns väl inga "enkla jobb"? Det beror ju på vem man är och vad man kan. Utbildning eller inte.
Det är 2016, så pass mycket kunskap borde vi väl ändå ha i dag att vi borde kunna anpassa tjänster efter var och ens förmåga!