Alla vi som är duktiga på att klaga strävar mot samma mål som de med framtiden framför sig och vill inget annat än nå förbättrade arbetsvillkor. Men sluta att hoppas på oss som tappat tron öppet i olika forum och ta våra styrande politiker i försvar och ifrågasätter oss som vågar kritisera våra "gamla politiker". Då skiljer man inte på person och sak!
Jag talar från egen erfarenhet. Vi ifrågasätter inte er utan våra politiker och dess systemfel. 2014 gick (S) till val om hur mycket man skulle satsa på äldreomsorgen och det lovades guld och gröna skogar. Precis innan valet släppte en chef en stor bomb om vad som skulle ske som sparåtgärd inom äldreomsorgen för att man hade en svår ekonomiskt sits, så svår att socialnämnden i december 2013 fattade beslut om en åtgärdsplan, kopplad till äldreomsorgens ekonomi. Patrik Sikt sattes in för att ta i med hårdhandskarna och se till att verkställa socialnämndens beslut. Bland annat genom att då införa det "Fantastiska fyra veckors-schemat" med start januari 2015. Detta medförde att jag och många andra reagerade på vad detta skulle sluta med och varnade för ökade sjukskrivningar. Vilket har skett! Och det var vad jag skrev till Patrik Sikt om, och jag fick svar om att så var fallet, spara var prio ett.
Nu 2016-06-27 har många gått hem och är sjukskrivna på grund av detta och alla övriga restriktiva sparåtgärder som är dom samma år ut och år in men vi kommer aldrig framåt, trots att många kämpar och ställer upp dagligen för att få Motala kommun på fötter.
Ska man klara av dessa usla arbetsvillkor bör man vara ensamstående. Vilket alla 800 inte är. Det har varit åtskilliga insändare, skrivelser till socialnämnden, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, möten och artiklar från oroliga undersköterskor. Varför då? Jo, för att det kostar alla uskor som gått hem och blivit sjukskrivna. Det kostar skattebetalarna också!
Visst tar det tid att förändra. Det är inte gjort på en förmiddag. Jo tack, vi vet! Jag önskar alla som kämpar vidare med att ni orkar hålla ut. För att bli sjukskriven är ingen dans på rosor. Och när du är förbrukad är det "Tack och hej!". Och då jädrar i min låda har du inget för att du år ut och år in ställt upp och varit en duktig, lojal, sparande undersköterska på golvet. Men vad gör det? Var och en ser ju till sig och sitt 2016.