– Här finns sex mil med arkiv, berättar hon när vi är på väg till ett rum fyllt med böcker från olika församlingar i Östergötland, Småland och Öland, uppradade från A till Ö. I dessa volymer framgår var och när folk är födda, när de gifte sig och när de dog. Det kan också förekomma noteringar om vad som orsakade dödsfallet.
– I 1686 års kyrkolag bestämdes det att man skulle föra bok över de som bodde i församlingarna, säger Emily
Släktforskning intresserar många idag – och för den som börjar med släktforskning är Landsarkivet en fakta- och inspirationskälla att ösa ur. För att komma igång när man söker fakta om en viss person är det tre saker som underlättar:
– Man behöver ha ett födelsedatum, ett namn och en församling, säger Emily och berättar att det görs en sekretessbedömning på personuppgifter som är yngre än 70 år.
Vad är det första man ska göra, om man vill börja släktforska?– Det första man ska göra är att prata med sina släktingar, om hur personerna levde och bodde. Sedan kan man gå till arkiven. Folk kommer hit med historier som deras farmor har berättat, säger hon.
Det händer att folk hört historier om gamla släktingar, exempelvis att någon spelat bort sin gård på kortspel – men när de studerar handlingarna visar det sig inte alltid vara med sanningen överensstämmande.
– Det är också vanligt att folk har hört att de kommer från en vallonsläkt. Det kan ju vara lite mer status att vara hantverkare än "en vanlig bonddräng" på 1500- och 1600-talet, säger Emily.
Valloner, från regionen Vallonien i Belgien, invandrade till Sverige under stormaktstiden och var eftertraktad arbetskraft vid järnbruken.
Till själva magasinen har inte allmänheten tillträde.
– De mest använda arkivhandlingarna är digitaliserade och kan ses i dator i läsesalen eller hemma på nätet, säger Emily. Hon visar en av arkivets kyrkoböcker: I Adelövs församling, mellan Gränna och Tranås, föddes den 13 december 1891 en gosse som nöddöptes redan dagen efter. Han fick namnet Robert Edvin. Pojken dog redan efter tre dagar. Det var inte ovanligt att nyfödda dog i samband med födseln. Pojken var det 39:e barnet som föddes i församlingen detta år, och det sjunde barnet i denna familj. Hans föräldrar hade varit gifta i 20 år, deras vigseldatum finns noterat. En av gossens systrar, född på julafton 1874, hade 18 år gammal gett sig iväg ensam till Amerika.
– På sommaren kommer det ofta hit amerikaner som forskar i sina svenska rötter, berättar Emily.
Släktforskarna brukar slå sig ned i läsesalen, som har 32 datorer och ett bibliotek. Emily visar boken Fader okänd (Elisabeth Reuterswärd). Där berättas om hur släktforskare förr eller senare stöter på uppgiften "fader okänd". Ibland kan det till och med inträffa att modern är okänd – och släktforskaren kör fast. Men det finns hopp! Och boken guidar i hur man ändå, via olika källor, kan få upp ett spår efter den okände föräldern. Böckerna Släktforskning steg för steg och Släktforska vidare (Per Clemensson, Kjell Andersson) vägleder också nybörjare.
– I läsesalen behöver man inte boka tid i förväg, säger Emily och berättar om vilka handlingar som brukar efterfrågas:
– Det är mycket förfrågningar om fordon, om gamla bilar. Vi har tagit över äldre handlingar, med länsbeteckningar på bilar, från Länsstyrelserna, berättar hon.
I gamla rättsprotokoll från häradsrätter finns också en hel del intressant att upptäcka för släktforskaren. Genom vittnesförhör blir beskrivningen av platser och levnadsförhållanden tydligare. I bouppteckningar hittar man också mer detaljerade uppgifter kring vad folk ägde, och hur de bodde.
– Det allra roligaste är när en nybörjare i släktforskning kommer hit och hittar farfarsfars namn, som den personen inte hade innan. Då blir man glad! säger Emily Lekman Karlsson.
Anna Eklundh-Jonsson brukar guida på Landsarkivet. Det som först kan betraktas som torra, tråkiga gamla papper i ett arkiv, kan i nästa stund väcka stort intresse hos den som studerar handlingarna närmare:
– Jag hade en guidning för personer från Rättsmedicinalverket. De fick titta i gamla obduktionsprotokoll – och då var det en besökare som sa att "inte viste jag att historia var kött och blod"!