Julstöket är över, snart ska det nya året firas in och mitt emellan fyller Peter Ström 50 år.
– Jag har inte fattat det själv, jag minns ju hur det var när mina föräldrar fyllde 50...
– Någon kris känner jag inte av. Jag är förhoppningsvis förnuftigare nu och kastar mig inte spontant in saker som jag kanske gjorde ibland när jag var yngre. Det man kan märka av åldern på är att jag blivit en silverräv och att jag ser litet sämre.
Peter kom till världen på BB i Motala och växte upp i Vadstena.
– Jag var nog både snäll och busig, men gjorde väl inga större dumheter. Visst har jag fått tillsägningar, men det är inget jag mått dåligt av.
Han gick en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag blev byggnadsarbetare och jobbade som det i några år.
I lumpen kom tankarna på att bli polis.
– Efter lumpen jobbade jag som vårdare på Birgittas sjukhus samtidigt som jag läste in de formella behörighetskraven på Komvux. Jag kom in på polishögskolan i Stockholm och efter examen bodde jag där i några år. Jag har haft förmånen att få pröva på olika jobb, bland annat i den beryktade piketgruppen vid Norrmalmspolisen, som MC-polis i Östergötland 1993-98. 1998 fick jag anställning som ordningspolis yttre tjänst i Motala och har även varit gruppchef yttre befäl.
2005 blev Peter kriminalpolis och utredningsledare för grova brott. Efter en stor omorganisation blev han utredningsbefäl och stationsbefäl 2011.
– Jag trivs jättebra. Trots att jag har arbetat som polis i snart 28 år är jag inte less på jobbet.
Vad är det bästa med jobbet?
– Att man aldrig vet från dag till dag vad som kommer att hända, man får alltid ställa om till nytt läge. Det är roligt med alla fantastiska kollegor.
Och det sämsta?
– Det är alltid jobbigt när barn far illa i situationer där vi vuxna borde ta ett större ansvar, alla trasiga situationer. Vi jobbar på samhällets baksida och blir professionella på att hantera krissituationer. Men vi får uppleva mycket glädje också, som när man hjälper folk som varit försvunna tillrätta.
Vilken är den hemskaste händelsen du varit med om?
– Polismorden i Malexander 1999. Jag kände poliserna, hade jobbat med dem. Det är bland det tuffaste jag varit med om. Det är också svårt när människor omkommer i olyckor eller tar sitt liv.
Känner du dig rädd ibland?
– Det finns massor av situationer på väg till ett jobb när man målar upp en bild som gör en spänd och lite rädd, för man vet ju inte vad som väntar, om vapen är inblandade. Men det är inte så att rädslan tar överhanden. Man gör ett bättre jobb om man är på hugget. Det värsta är att åka in i situationer som man inte hunnit förbereda sig för.
Familjen är prio ett för Peter, men han tar gärna en golfrunda och tänker sig att det kan bli mera golf nu när barnen är vuxna.
– Jag är allmänt idrottsintresserad, men ishockey och handboll sticker ut. Handboll har jag spelat själv liksom dottern. Sonen spelar hockey i Maifs B-seniorer. Jag har varit materialare, sportansvarig och vice ordförande i HCW och även varit engagerad i andra, närliggande klubbar.
Gamla bilar, främst av märket Volvo, är han helt insnöad på.
– Jag är specialist på årsmodeller, säger Peter som rattar en snart tio år gammal Volvo.
Hur firar du födelsedagen?
– Med närmsta familjen på annan ort och med en resa längre fram, jag vill inte bli uppvaktad.