Det är måndag förmiddag strax efter klockan elva och Sverker Lundgren är redan inne på sitt andra pass tennisdubbel i Motala tennishall. Det är många skratt, det är kamp om varje poäng och mellan varven bjuds det på riktig fin tennis.
– Man vill vinna bollen men det är ingen som blir sur på sin partner när man förlorar, säger Sverker Lundgren.
Tennisen kom in i Sverkers liv efter att han pensionerade sig från reklam- och annonsbyrån som han drivit i trettio år.
– Jag hade läst en artikel i Motala tidning om old boys-tennis och tänkte att det verkade kul. Min granne Göran Karlsson var den som organiserade det hela, så när jag mötte honom vid garagen en dag frågade jag om jag fick vara med.
I dag spelar Sverker minst tre pass i veckan. Ibland blir det fler om någon i något annat gäng är förhindrad och behöver ersättare i sin dubbelmatch.
Oldboys and Girls-gruppen i Motala engagerar många och i snart 21 år har det på onsdagar spelats seriespel. Det är arton dubbelpar där alla möter alla en gång. Alla par spelar en match varje onsdag så det tar sjutton veckor för alla lag att mötas. Sedan några år tillbaka är det Sverker som organiserar.
– Det är mycket som måste göras för att det ska fungera. Dubbelpar ska sättas ihop, ett nytt programhäfte ska göras och delas ut till alla spelarna inför varje säsong. Är någon förhindrad måste ersättare ringas in och efter varje omgång sätter jag upp poäng och resultat på tennishallens anslagstavla.
När alla par mött varandra blir det en avslutningsfest där de ärofyllda priserna Guldbollen, silverbollen och bronsbollen, som Sverker instiftat, delas ut till de par som toppar tabellen efter säsongen.
– Nu till våravslutningen ska vi vara på Restaurang Sjövik vid Varamon. Då blir det god mat, prisutdelningar, lotteri och allsång. Vi har en egen trubadur i gänget, Håkan Andersson. Han har med sig en bunt härliga texter om tennis, som ”Hur svårt kan det egentligen vara att träffa bollen?”.
Även om Sverker älskar sporten, gillar tävlingsmomentet och strävar efter att utvecklas så är den sociala biten kanske den viktigaste.
– Gemenskapen är viktigt för många. Om någon är skadad så kommer han kanske ändå och bara umgås. Det är lite som ett gubbdagis. I och för sig är det inte bara gubbar, vi har vi två tjejer också och vi välkomnar fler.
Det går inte att ta miste på att Sverker gillar sin sport. Inspelade tennismatcher kan han se flera gånger och han studerar gärna Roger Federers slag i slowmotion på Youtube.
– Jag försöker lära mig hur han gör. Om det går vet jag inte men man kan alltid försöka. Målsättningen är att bli bättre. Hade jag börjat när jag var tio år hade framtiden varit ljusare, säger han och skrattar.
Sverker växte upp i Hörnefors tre mil söder om Umeå. En ort som är mest känd för att ha fostrat Nordahlsbröderna. Gunnar Nordahl blev Sveriges första proffs i Italien och tillsammans med sin bror Knut spelade han i IFK Norrköping under fyrtiotalet.
I mitten av sextiotalet träffade Sverker sin blivande fru Ann-Britt i Umeå. Paret flyttade till Motala 1969, där Sverker fick jobb på Arnek annonsbyrå.
– Det var landsortens största annonsbyrå på den tiden. Jag jobbade där i fyra år sedan startade jag min egen byrå som jag hade tills jag pensionerade mig.
Sin numera lediga tid spenderar han förutom på tennis gärna tillsammans med Ann-Britt på husvagnsträffar eller på andra resor. Man kan möta honom på en av hans inlines-turer runt Motala en till två gånger i veckan. Eller så sitter Sverker bakom trumsetet och lirar jazz.
– Jag har två stora högtalare bredvid trummorna så jag lägger på en cd med Oscar Petersen, Buddy Rich, Stan Getz eller någon annan det svänger om och spelar med. Det håller igång hjärnan, ger stimulans och tränar motoriken.
Sverker säger att han gillar att ta tillvara på de guldkorn som finns i tillvaron om det så är trumstockarna, husvagnen, en av sportbilarna i garaget eller ett glas vin till maten. Tennisracketen och organisationen kring seriespelet planerar han inte att lägga på hyllan på många år.
– Någon måste hålla i det annars blir det inget gjort och så länge de andra tycker det funkar så håller jag på.