Camilla Sjöberg Friman utbildar sig till trädgårdsdesigner men har nu säsongsanställning på griftegården i Motala där hon får lära sig mer om olika växter och miljöer.
Det är många händer som ser till så att griftegården ska kännas som en både vacker och vilsam plats att besöka. Vintertid, när allt är fruset och grått, är det svårt att se skönheten i området. Men nu, när bäckar och dammar fått liv, träden blommar i rosa och planteringarna fylls med blommor, händer det något.
– Miljön är inte som en kyrkogård utan som en park, säger arbetsledare Peter Häggblad.
Kollegan Linda Kjellberg berättar att verksamheten lagt ned mycket arbete på bland annat asklunden, där många väljer att bli begravda i dag.
Camilla Sjöberg Friman har tagit tjänstledigt från Musikgymnasiet på Folkungaskolan i Linköping för att utbilda sig till trädgårdsdesigner. Parallellt jobbar hon både i blomsteraffär och på griftegården för att få erfarenhet av växter och olika miljöer, berättar hon.
– Det är lite annorlunda här på ett positivt sätt. Det finns en eftertanke och man bryr sig om hur det ser ut.
Fredrik Lundberg sökte jobb som griftegårdsarbetare efter många år inom vården.
– Det känns vördnadsfullt och fint, en ära att få jobba här, säger han och fortsätter:
– Jag gillar att jobba med kroppen, men att jobba med människor kan bli dränerande. Här kan man stänga av huvudet när man kommer hem.
Peter Häggblad, arbetsledare, framhåller vikten av att ha bra medarbetare de olika arbetslagen.
Det många kanske inte ser är allt arbete som sker i området. Förutom skötsel av asklundarna måste häckar klippas, träd beskäras, rabatter rensas och gravstenar tvättas.
Adam Pettersson är inne på sin femte säsong
– Det är en bra arbetsplats och jag tycker om att röra på mig, säger han.
"Det är minst lika viktigt att prata med besökarna som att vårda det gröna", säger Linda Kjellberg.
Linda Kjellberg har jobbat på griftegården i 14-15 år. En del av hennes tjänst innebär att arbeta i anslutning till begravningar i kapellet. Ibland kan hon uppleva det som känslomässigt tufft, men hon uppskattar att få kombinera de olika uppdragen, säger hon.
Att möta människor i sorg när de besöker sina anhöriga vid gravplatserna är en annan viktig uppgift.
– Det är minst lika viktigt att prata med besökarna som att vårda det gröna, säger Linda.
Både hon och kollegorna upplever att de flesta som kommer till griftegården är glada.
Linda minns särskilt ett tillfälle som berörde henne då en besökare kom fram och uttryckte sin uppskattning för personalens arbete på ett lite annorlunda och oväntat sätt. Hon sa:
"Så fint ni gör, jag längtar efter att få ligga här".
Dammar och bäckar bidrar till att griftegården blir en vacker plats så här års.