Soror optima är latin och står för Bästa syster. Därav namnet.
Det hela drogs i gång i Oakland, Kalifornien år 1921. I Sverige bildades den första klubben 1948, med Loyse Sjöcrona – sedermera Barbro ”Bang” Alvings livskamrat – som president.
Motalaklubben startade 1976 med 19 medlemmar, varav tre kvinnor fortfarande är verksamma i klubben.
Soroptimismens mål är, enligt informationsmaterialet, att arbeta för mänskliga rättigheter, jämlikhet och för att stärka kvinnors och flickors rätt till utbildning, rätt till självständig utveckling och hälsa. Klubbarna ska engagera sig i att stödja lokala, nationella och internationella projekt och delta i beslutsfattande på alla nivåer i samhället.
Soroptimisternas medlemmar är yrkesarbetande kvinnor från olika branscher. Vem som helst får bli medlem, enda kravet är att man ska vara just yrkesverksam kvinna över 21 år och syftet är att dela med sig av sin erfarenhet och att få ta del av andras.
Det där med att man ska vara yrkesverksam tar man numera lite lättare på; de tre i styrelsen arbetar fortfarande en del men har egentligen gått i pension.
Nuvarande presidenten för Motalaklubben, Karin Gelander, berättar att klubben har möte varje månad – ofta med gäster som berättar över ett tema – men det viktiga är de handfasta projekt som klubben har dragit i gång i sann soroptimistanda. Det som pågår just nu har namnet ”Naturkraft hantverk” och handlar om att ge konkret stöd och skapa kontakt med nysvenskar i Motala, närmare bestämt somaliska kvinnor.
– Ett 30-tal kvinnor har deltagit genom åren, berättar Karin Gelander.
– Ett önskemål från de somaliska kvinnorna var att få lära sig sy på maskin. Så det har blivit en textilkurs, men det började med ett slags språkkafé med läxhjälp. Sedan har det blivit alltmer en handfast hantverkskurs där vi använder Studiefrämjandets lokaler och symaskiner.
Ett konkret sätt att både få använda klubbmedlemmarnas egen kompetens att lära ut ett hantverk och samtidigt skapa kontakt med nysvenskar, menar Karin Gelander.
– Somalierna är ju en stor grupp i Motala, säger Ewa Rasch.
– Under den stora flyktingvågen 2015 sa vi att vi måste bidra på något sätt och vi tog kontakt med kommunen. På så sätt hittade vi en hemspråkslärare från Somalia, som nu är medlem i klubben och som gav oss kontakten med de somaliska kvinnorna. Sedan drog vi i gång projektet.
Kvinnorna lär sig sy på maskin, sticka och virka och på köpet uppstår samtal och naturlig språkövning.
– Vi lever ju tyvärr så segregerat, säger Ewa Rasch.
– Vi har bjudit hem gruppen till oss också. Det var uppskattat. Inte många kommer någonsin i kontakt med en svensk familj.
– Det slutade med dans hemma hos oss, berättar Leena Bengtsson med ett skratt. Då var det de som lärde oss.
Den svenska unionen av soroptimistklubbar utlyser varje år en tävling om bästa projekt, och Motalaklubbens projekt med de somaliska kvinnorna tog hem det priset förra året.
Projektet ”Solvatten” är ett annat projekt som initierats av klubben. MVT berättade i höstas om hur Leena Bengtsson och hennes man reste till massajbyn Oiburkishu i Tanzania och personligen levererade tio solvattendunkar.
Dunkarna är vattenrenare som fungerar i symbios med solljus. Bakom uppfinningen står innovatören Petra Wadström. USA:s förre president Barack Obama lovordade Solvattenprojektet när han var på Sverigebesök för några år sedan.
– Det där är också ett kvinnostödjande projekt, säger Leena.
– Kvinnor och flickor är ju de som står för arbetet i massajbyarna och dessa vattendunkar leder ju till goda konsekvenser, som färre sjukdomar och ökade möjligheter till sådant som flickors utbildning och utveckling på flera plan.
Pengar till sådana projekt kommer från till exempel julmarknader där soroptimisterna säljer egna alster och från soppmiddagar hemma hos medlemmarna, där alla får betala för att delta.
– Vi har också arrangerat föreläsningar med inträdesavgift som drar in pengar. Det har handlat om mäns våld mot kvinnor i samband med ändrad lagstiftning och pengarna tillföll Kvinnojouren i Motala, berättar Ewa Rasch.
Soroptimisterna i Motala/Vadstena har alltså 25 medlemmar och vill gärna bli några fler, menar Ewa Rasch.
– Vi ska inte vara för stora. Vi måste behålla ett systerskap, säger Karin Gelander.
I dag är den yngsta medlemmen 42, den äldsta 93. Att du är kvinna och intresserad av bidra till en bättre värld är vad som krävs om du vill bli soroptimist.